Fornfynden tar aldrig sluti Israel
Arkeologi Nyhetsflödet från Israel domineras ofta av oro och våld. Men områdets turbulenta historia gör sig också påmind genom en synbarligen outtömlig rad arkeologiska fynd. Knappt en dag går utan nya uppdagade skatter.
HAIFA För att vara ett så litet land har Israel väldigt mycket fornlämningar och arkeologiska nationalparker. Gideon Avni, chef för den arkeologiska avdelningen vid IAA (Israels fornlämningsmyndighet), förklarar att Israel ligger i skärningspunkten för många forntida kulturer, folkvandringar och erövringar.
– De första människorna i Asien vandrade den här vägen från Afrika, säger professor Avni.
– Sedan har det fortsatt på den vägen. Inom Israel är det ovanligt tätt med fyndplatser och ofta hit tar man olika kulturlager på samma ställe.
De äldsta fynden har hittats i grottor i Karmelberget. Det är en av de största förhistoriska fyndplatserna i världen, och visar en oavbruten mänsklig utveckling som sträcker sig minst en halv miljon år tillbaka i tiden. Platsen är en av många i Israel som ingår i Unescos världshistoriska arv.
Kartläggning av fornlämningar
Professor Avni berättar att antalet platser med fornlämningar upp skattas till omkring 30 000, och då har inte hela landet kartlagts än. En viss kartläggning pågår också i palestinska områden, att döma av den arkeologiska kartan som är sökbar på internet.
– Något samarbete med den palestinska fornlämningsmyndigheten förekommer dock inte sedan år 2000 då ”den andra intifadan” bröt ut, säger Gideon Avni.
Israeliska och palestinska arkeologer jobbar på skilda håll, och båda lagen har rapporterat om intressanta fynd på senare tid. Man skul le kunna tycka att de har ett gemensamt intresse i att bevara det rika kulturhistoriska arvet, men ofta tar de politiska motsättningarna överhanden.
Historiska minnen
Men att det finns många fornlämningar räcker inte för att förklara intresset för arkeologi i Israel. De arkeologiska platserna är förknippade med historiska och religiösa minnen som fortfarande hålls vid liv och som fascinerar både judar, kristna och muslimer.
En viktig faktor är naturligtvis religionernas heliga skrifter, och en önskan att kasta ljus över dessa skildringar. Något som man inte alltid lyckas med eller som tvärtom resulterar i en omvärdering av historien.
Omvärdering av David
I Bibeln skildras exempelvis ett stort och mäktigt kungarike på 900ta let före Kristus under David och Salomo innan ett inbördeskrig delade riket i två delar, Juda och Israel. Moderna arkeologer har ifrågasatt skildringen och menat att kung David var en småkung som styrde över ett mindre område omkring Jerusalem.
Nu har pendeln svängt igen. I utgrävningar på senare år har man identifierat en fornlämning i Elahdalen, sydväst om Jerusalem, som det bibliska Shaarayim, en muromgärdad stad med två portar. Endast en stark centralmakt kunde ha haft resurser att bygga en sådan fästningsstad.
Då har det visat sig lättare att styrka skildringarna hos Josefus, en judisk historiker och ett ögonvittne vid tiden för andra templets förstörelse i Jerusalem år 70. Han skrev om borgar och städer som belägrades och förstördes av romarna.
På senare år har de identifierats
och den som strövar omkring där hör historiens vingslag.
Guldmynt på sjöbotten
Dödahavsrullarna med dess tvåtusenåriga handskrifter är världsberömda, och har berikat forskningen om både judendomen och kristendomen. Men hela tiden görs nya arkeologiska upptäckter. Professor Avni har svårt att svara på frågan om vilka aktuella fynd han vill lyfta fram.
– Det finns så många intressanta fynd, svarar han.
Förutom i Jerusalem görs det många fynd i exempelvis Beit Shean vid Jordanfloden, under antiken känt som den grekisk-romerska staden Scytopolis, och hamnstaden Caesarea vid Medelhavet. En del fyndplatser finns i öknen.
– Förra året hittades en skatt på omkring 2500 guldmynt på havsbottnen i den gamla hamnen i Caesarea. Mynten är från 800–1000-talet, då området styrdes av den fatimidiska dynastin i Egypten. Kanske hade ett skepp sjunkit med skatteuppbörden.
Glänsande mynt drar till sig upptäckare. Guldmynten på sjöbotten hittades av den lokala dykarklubben.
Förra året hittade grottletare en silverskatt med 2 300 år gamla mynt från Alexander den stores tid. Och nyligen hittade en privatperson ett unikt guldmynt från kejsar Trajanus tid i den galileiska myllan. Upptäckarna är påfallande ofta ärliga och kontaktar genast arkeologerna.
En annan positiv erfarenhet är hur fredliga signaler fynden ofta skickar till vår osäkra nutid. Detta hörn av världen har ett långt och oftast oroligt förflutet, men fornlämningarna vittnar i hög grad om att judar, kristna, muslimer, greker och romare under långa perioder levt fredligt sida vid sida och befruktat varandras kulturer.