Här planeras åkrar för vilt
Viltvård I samband med att jordbrukarna sår sina grödor är det också aktuellt att överväga viltåkrar. Förutom mat och skydd åt vilda djur ger de mångfald i naturen och kan till och med locka djuren från stora vägar och andra grödor.
En viltåker är odlad mark som ska ge vilt näringsrikt foder på hösten och över vintern, men de har flera fördelar än bara mat för djuren.
– Som jordbrukare har du fördelen att djuren inte äter ekonomigrödor då jag har något godare att erbjuda, säger Anders Wasström som är både jordbrukare och jägare i Snappertuna.
Det kan löna sig att anlägga en viltåker på lite besvärligare skiften eller som variation i växtföljden. Wasström brukar ha ett par hektar viltåker varje år, allt från solrosor till foderkål. I fjol odlade han foderraps och kål.
– Foderkålen kan bli en och en halv meter hög och den gillas av hjortar, älgar och harar.
– Självklart är det lättare kring jakten då man vet att de rör sig kring viltåkern, men jag har aldrig all viltåker på samma ställe utan utspritt på ett större område så de kan flytta sig mellan mastställen.
Viltåkern får gärna vara i närheten av en skog så att djuren kan söka skydd från rovdjur.
Det går också att odla en max tre meter bred viltåker runt de vanliga grödorna och då räknas viltgrödor na till samma skifte som ekonomigrödorna.
Lockar djuren från vägen
Även om man varken är jordbrukare eller jägare finns fördelar med viltåkrar i landskapet. En välplanerad viltåker kan bidra till att göra trafiken tryggare.
– Med viltåker kan man styra djuren så de inte är bredvid livligt trafikerade vägar eftersom de hålls nära sina matställen, säger Wasström.
En viltåker måste placeras långt borta från trafiktäta vägar. Annars finns det risk för att djuren går över vägen oftare, vilket ökar trafikolyckorna.
– Helst ska viltåkrarna vara en kilometer från stora vägar och två viltåkrar ska aldrig placeras på varsin sida av vägen för då blir djuren säkert påkörda.
– Sen är det estetiskt då man är ute och går och ser hjortar och älgar.
En god gärning för miljön
Jordbrukaren och företagaren Sebastian Sohlberg i Sjundeå säljer viltfrön via sitt bolag Malmgård Riistasiemen. Han har 18 enskilda sorters frön som jordbrukare kan blanda själv och tio färdiga blandningar.
– Viltåkrar är ett sätt att värna om naturen och samtidigt tjäna en hacka på stöd som jämnar ut riskerna med jordbruket. Det är sällan man hittar ett koncept där alla vinner, men det här är ett sådant.
Det finns olika krav för att jordbrukaren ska få stöd för viltåkern. Åkrarna kan anläggas som ettåriga med vilt eller landskapsväxtblandningar. De kan också anläggas för två växtperioder som en fågeläng. Man får både gödsla och använda växtbekämpningsmedel.
Sedan gäller det att välja vilken typ av vilt man vill locka till viltåkern.
– Man kan inte odla vanlig timotej för den smakar inte för viltet, grödorna ska vara smakliga och ge djuren skydd och bete under hela växtsäsongen. En del blandningar kan man skörda och utfodra viltet med under vintern.
Viltåkrarna är också miljövårdande eftersom allt från små insekter och fjärilar till små fåglar gynnas av dem.
– Det finns en blomsterblandning med nio olika blommor. Sedan finns förstås honungsblommor som blommar i tid för bina. De attraherar ett stort spektrum med liv om viltåkern får ta upp ett lite större område.
Billigt alternativ
Ekonomiskt är viltåkern ett säkert kort. Man får samma grundstöd som för spannmål, därutöver får man 300 euro per hektar per år.
– Med viltåkern kan man säkra en viss avkastning så det är en form av riskhantering. I stället för att så allt på våren och se vad priserna är på hösten, säger Solhberg.
– Spannmålspriserna är ganska dåliga i år så jag tror nog många sår andra grödor. En viltåker är billig att så, säger Wasström.
Viltåkern innebär mindre arbete eftersom den inte måste skördas eller torkas. Däremot får bara 25 procent av jordbrukarens mark vara viltåker.
Man kan också spara på bekämpningsmedel.
– Rätt växtföljd i kombination med en välplacerad viltåker gör att man slipper en hel del insektmedel.
Viltåkern brukar sås kring midsommar, men Sohlberg rekommenderar att man inte väntar så länge med att skaffa frön.
– Speciellt om jägaren och jordbrukaren inte är samma person. Det är enklare att planera in en viltåker nu innan allt är sått än senare. Dessutom finns ingen garanti att det finns frön senare under säsongen.