Supermaten finns i skogen

Trender Supermaten blomstrar överallt i världen men maten importeras ofta långa vägar till våra matbord. Här i de finländska skogarna växer massor av supermat som förbises.

Supermat är livsmedel som sägs innehålla särskilt mycket näringsämnen, såsom vitaminer. Mycket av dagens supermat kommer från utlandet och kostar dyra pengar i butiken. Gojibär, chiafrön och kokosolja är några exempel på den importerade supermaten.

– Faktum är att våra egna bär kan kallas supermat – om man vill använda det uttrycket. De är bra vitaminkällor. Vegetabiliska oljor, nötter och frön är också verklig supermat på grund av sin fettsyresammansättning. Dessa rekommenderas också av myndigheterna som en del av den dagliga kosten – man skall se kosten som en helhet och inte fundera på enskilda näringsämnen, säger Christel Lamberg-Allardt, professor i näringslära på Helsingfors universitet, om supermattrenden.

Kost- och näringsrådgivare Nina Westerback tror att människors inställning till sin hälsa håller på att förändras och att allmänheten börjar bli mer medveten om sin hälsa.

– Människor äter mer och mer naturlig mat och upptäcker hur de blir friskare och mår bättre av den

sortens mat, säger Westerback.

Christel Lamberg-Allardt ställer sig ändå skeptisk till supermattrenden.

– Supermat och olika mattrender är typiska för vår tid – en del vill behärska sitt eget liv, en del vill vara bättre än andra. Man tror sig veta bättre än experterna och man skall inte heller glömma den marknadsföring som finns bakom dessa som medierna kritiklöst följer efter.

Hon betonar att det lönar sig att fundera på vem som marknadsför så kallad supermat, att det alltid finns ekonomiska intressen bakom, och att hälsopåståendena inte grundar sig på vetenskapliga bevis. Många preparat som marknadsförs innehåller så små mängder av de ämnen

som sägs vara verksamma att det inte har någon betydelse. Om livsmedel marknadsförs som supermat ska en klocka alltid ringa, anser Lamberg-Allardt.

– Supermat betyder oftast tre saker: produkten är dyr, det finns en enorm marknadsföringskampanj bakom och hälsofördelarna är överdrivna.

Hon anser att hälsotrenden inte nått fram till dem som faktiskt behöver den kunskapen.

– Somliga människor är speciellt intresserade av sin hälsa och försöker maximera den, men oftast är det personer som redan är i gott skick – inte de som kanske verkligen behöver det, säger Lamberg-Allardt. Det är dessa som ofta hakar på trenddie-

ter som marknadsförs på bloggar, som är väldigt manipulerande och har ekonomiska intressen genom att ha många följare.

Förädlingen är boven

– Folk har försökt undvika fettprodukter sedan 70-talet och många produkter med låg eller ingen fetthalt alls har producerats. Det här är en onaturlig process som inte är hälsosam. Det finns olika typer av mättade och omättade fetter, och hälsosamma fetter hittar man i naturliga, oförädlade råvaror, säger Nina Westerback.

– All mat i naturen har ett naturligt stort näringsinnehåll, men problemet i dag är att nästan all mat är förädlad. I förädlingsprocessen får man mer energi i födoämnen men tappar i stället mycket vitaminer. Med superfood kan man kompensera för det låga näringsinnehållet i all annan mat, säger Westerback.

Hon tror starkt på att laga maten från början.

– Jag köper exempelvis aldrig majonnäs på burk, jag lagar majonnäsen själv i så fall. Då kan jag själv styra vad jag lägger i den, säger hon.

Den ultimata dieten som Westerback rekommenderar för de allra flesta är stenåldersdieten. Den går generellt ut på att man undviker vitt socker, renat salt, mjölkprodukter, spannmål, baljväxter och raffinerade växtoljor. Stenåldersdieten kan enligt henne hjälpa kroppen att kämpa emot inflammationer, astma samt allergier. Man misstänker också att den kan motverka autoimmuna sjukdomar.

– Många tror kanske att rågbröd är ett hälsosamt alternativ till det vita brödet, men råg innehåller också snabba kolhydrater vilket kan orsaka att man går upp i vikt lättare.

Christel Lamberg-Allardt ser få fördelar med att följa en viss diet.

– Gemensamt för trenddieter såsom stenåldersdieten är att de är restriktiva, det finns vissa livsmedel som man absolut inte får äta och andra som skall ätas, kanske helst sådana som kostar och kan vara svåra att få tag i. Bakom finns inte någon logik eller vetenskapliga bevis. Dessa dieter gör att man kan bli helt fokuserad på sin kost, vilket kan vara rätt stressande och begränsande.

Westerback säger att hon själv är allätare.

– Jag äter nästan bara ekologiska animaliska produkter både av etiska skäl men även hälsoskäl. Ekologisk boskap mår bättre och har också bättre fetter samt näringsämnen i sig som är bättre för oss, säger hon.

Vitamintillskott eller inte?

D-vitamin är enligt Westerback bra att ta i pillerform, särskilt på vintern.

– Alla borde ta D-vitamin i pillerform om vintern så att man får i sig tillräckligt av det. D-vitamin lagras också i kroppen, så det är bra att vistas utomhus i solen så mycket som möjligt under sommaren, då kan Dvitaminlagret hållas hela hösten.

Enligt Lamberg-Allardt är det viktigt att vi får våra vitaminer huvudsakligen från mat och inte från piller, då en balanserad kost ger näringsämnen i lämpliga proportioner. Ett livsmedel består inte bara av en samling näringsämnen utan de är integrerade i livsmedlets mikrostruktur från vilken näringsämnena frigörs under matsmältningen, berättar hon.

– Om man strävar efter att gå ner i vikt och äter mindre kan det hända att man har nytta av vitamintabletter. Annars är det definitivt inte bättre med piller, säger hon. Tvärtom finns det forskning som visar att tillskott kan öka risken för sjukdomar och dödlighet. Ett tillskott kan ändå vara på sin plats om man inte äter fisk, använder bredbara fetter eller flytande mjölkprodukter.

Myndigheterna har utifrån vetenskapliga beräkningar fastslagit de maximala doserna för olika vitaminer. I synnerhet fettlösliga vitaminer såsom A- och D-vitamin är direkt farliga om man får för mycket av dem.

– D-vitaminförgiftning kan leda till njursvikt. A-vitamin kan ge samma symtom. Från kosten kan man normalt aldrig få för mycket av dessa vitaminer, utan ett för högt intag beror på felaktig användning av kosttillskott, exempelvis för många olika tillskott.

Superlivsmedel finns i skogen

– Alla bär i skogen är fullproppade med antioxidanter, och sprängtickan är också bra mot förkylningar. Sprängtickan kan man själv plocka från trädet och göra te av, det gör vi alltid när någon förkylning är på gång, säger Westerback.

Lamberg-Allardt påpekar att om Finland inte hade vitaminrik mat skulle finländare lida av olika bristsjukdomar.

– Inhemska grönsaker, rotfrukter, frukt och bär samt i viss mån spannmålsprodukter är våra naturliga vegetabiliska vitaminkällor. B12-vitamin är ett undantag, det får man endast från köttprodukter, liksom Dvitamin som främst naturligt finns i animaliska produkter, förutom i vissa svampar. A-vitamin får vi från grönsaker oftast som karotenoider, som är ett förstadium av A-vitamin. E-vitamin finns i vegetabiliska oljor.

Finländsk supermat som Westerback rekommenderar är maskrosblad, kirskål och ringblommans kronblad som är gula och orange.

– De passar bra i sommarsalladen, man kan plocka dem utanför huset. De ger också en beskare smak, och har dessutom en renande effekt på kroppen, säger hon.