Su­per­ma­ten finns i sko­gen

Tren­der Su­per­ma­ten blomst­rar över­allt i värl­den men ma­ten im­por­te­ras of­ta långa vägar till vå­ra mat­bord. Här i de fin­länds­ka sko­gar­na väx­er mas­sor av su­per­mat som för­bi­ses.

Hufvudstadsbladet - - Mat & Dryck - TEXT JEN­NI­FER SNåRBACKA jen­ni­fer.snar­bac­[email protected]­me­dia.fi GRAFIK MI­KAEL BOBACKA

Su­per­mat är livs­me­del som sägs in­ne­hål­la sär­skilt myc­ket nä­rings­äm­nen, såsom vi­ta­mi­ner. Myc­ket av da­gens su­per­mat kom­mer från ut­lan­det och kos­tar dy­ra peng­ar i bu­ti­ken. Go­ji­bär, chi­a­frön och ko­kos­ol­ja är någ­ra ex­em­pel på den im­por­te­ra­de su­per­ma­ten.

– Fak­tum är att vå­ra eg­na bär kan kal­las su­per­mat – om man vill an­vän­da det ut­tryc­ket. De är bra vi­taminkäl­lor. Ve­ge­ta­bi­lis­ka ol­jor, nöt­ter och frön är ock­så verk­lig su­per­mat på grund av sin fett­sy­resam­man­sätt­ning. Des­sa re­kom­men­de­ras ock­så av myn­dig­he­ter­na som en del av den dag­li­ga kos­ten – man skall se kos­ten som en hel­het och in­te fun­de­ra på en­skil­da nä­rings­äm­nen, sä­ger Chris­tel Lam­berg-Al­lardt, pro­fes­sor i nä­rings­lä­ra på Helsing­fors uni­ver­si­tet, om su­per­matt­ren­den.

Kost- och nä­rings­råd­gi­va­re Ni­na Wes­ter­back tror att män­ni­skors in­ställ­ning till sin hälsa hål­ler på att för­änd­ras och att all­män­he­ten bör­jar bli mer med­ve­ten om sin hälsa.

– Män­ni­skor äter mer och mer na­tur­lig mat och upp­täc­ker hur de blir fris­ka­re och mår bätt­re av den

sor­tens mat, sä­ger Wes­ter­back.

Chris­tel Lam­berg-Al­lardt stäl­ler sig än­då skep­tisk till su­per­matt­ren­den.

– Su­per­mat och oli­ka matt­ren­der är ty­pis­ka för vår tid – en del vill be­härs­ka sitt eget liv, en del vill va­ra bätt­re än and­ra. Man tror sig ve­ta bätt­re än ex­per­ter­na och man skall in­te hel­ler glöm­ma den mark­nads­fö­ring som finns bakom des­sa som me­di­er­na kri­tik­löst föl­jer ef­ter.

Hon be­to­nar att det lö­nar sig att fun­de­ra på vem som mark­nads­för så kal­lad su­per­mat, att det all­tid finns eko­no­mis­ka in­tres­sen bakom, och att häl­so­på­stå­en­de­na in­te grun­dar sig på ve­ten­skap­li­ga be­vis. Många pre­pa­rat som mark­nads­förs in­ne­hål­ler så små mäng­der av de äm­nen

som sägs va­ra verk­sam­ma att det in­te har nå­gon be­ty­del­se. Om livs­me­del mark­nads­förs som su­per­mat ska en kloc­ka all­tid ringa, an­ser Lam­berg-Al­lardt.

– Su­per­mat be­ty­der of­tast tre sa­ker: pro­duk­ten är dyr, det finns en enorm mark­nads­fö­rings­kam­panj bakom och häl­so­för­de­lar­na är över­driv­na.

Hon an­ser att häl­sotren­den in­te nått fram till dem som fak­tiskt be­hö­ver den kun­ska­pen.

– Som­li­ga män­ni­skor är spe­ci­ellt in­tres­se­ra­de av sin hälsa och för­sö­ker max­i­me­ra den, men of­tast är det per­so­ner som re­dan är i gott skick – in­te de som kanske verk­li­gen be­hö­ver det, sä­ger Lam­berg-Al­lardt. Det är des­sa som of­ta ha­kar på trend­die-

ter som mark­nads­förs på blog­gar, som är väl­digt ma­ni­pu­le­ran­de och har eko­no­mis­ka in­tres­sen ge­nom att ha många föl­ja­re.

För­äd­ling­en är bo­ven

– Folk har för­sökt und­vi­ka fett­pro­duk­ter se­dan 70-ta­let och många pro­duk­ter med låg el­ler ing­en fett­halt alls har pro­du­ce­rats. Det här är en ona­tur­lig pro­cess som in­te är häl­so­sam. Det finns oli­ka ty­per av mät­ta­de och omät­ta­de fet­ter, och häl­so­sam­ma fet­ter hit­tar man i na­tur­li­ga, oför­äd­la­de rå­va­ror, sä­ger Ni­na Wes­ter­back.

– All mat i na­tu­ren har ett na­tur­ligt stort nä­rings­in­ne­håll, men pro­ble­met i dag är att näs­tan all mat är för­äd­lad. I för­äd­lings­pro­ces­sen får man mer ener­gi i fö­doäm­nen men tap­par i stäl­let myc­ket vi­ta­mi­ner. Med su­per­food kan man kom­pen­se­ra för det lå­ga nä­rings­in­ne­hål­let i all an­nan mat, sä­ger Wes­ter­back.

Hon tror starkt på att la­ga ma­ten från bör­jan.

– Jag kö­per ex­em­pel­vis ald­rig ma­jon­näs på burk, jag la­gar ma­jon­nä­sen själv i så fall. Då kan jag själv sty­ra vad jag läg­ger i den, sä­ger hon.

Den ul­ti­ma­ta di­e­ten som Wes­ter­back re­kom­men­de­rar för de all­ra fles­ta är sten­ål­ders­di­e­ten. Den går ge­ne­rellt ut på att man und­vi­ker vitt soc­ker, re­nat salt, mjölk­pro­duk­ter, spann­mål, balj­väx­ter och raf­fi­ne­ra­de växt­ol­jor. Sten­ål­ders­di­e­ten kan en­ligt hen­ne hjäl­pa krop­pen att käm­pa emot in­flam­ma­tio­ner, ast­ma samt al­ler­gi­er. Man miss­tän­ker ock­så att den kan mot­ver­ka au­to­im­mu­na sjuk­do­mar.

– Många tror kanske att råg­bröd är ett häl­so­samt al­ter­na­tiv till det vi­ta brö­det, men råg in­ne­hål­ler ock­så snab­ba kol­hyd­ra­ter vil­ket kan or­sa­ka att man går upp i vikt lät­ta­re.

Chris­tel Lam­berg-Al­lardt ser få för­de­lar med att föl­ja en viss di­et.

– Ge­men­samt för trend­di­e­ter såsom sten­ål­ders­di­e­ten är att de är re­strik­ti­va, det finns vis­sa livs­me­del som man ab­so­lut in­te får äta och and­ra som skall ätas, kanske helst så­da­na som kos­tar och kan va­ra svå­ra att få tag i. Bakom finns in­te nå­gon lo­gik el­ler ve­ten­skap­li­ga be­vis. Des­sa di­e­ter gör att man kan bli helt fo­ku­se­rad på sin kost, vil­ket kan va­ra rätt stres­san­de och be­grän­san­de.

Wes­ter­back sä­ger att hon själv är allä­ta­re.

– Jag äter näs­tan ba­ra eko­lo­gis­ka ani­ma­lis­ka pro­duk­ter bå­de av etis­ka skäl men även häl­so­skäl. Eko­lo­gisk bo­skap mår bätt­re och har ock­så bätt­re fet­ter samt nä­rings­äm­nen i sig som är bätt­re för oss, sä­ger hon.

Vi­ta­min­till­skott el­ler in­te?

D-vi­ta­min är en­ligt Wes­ter­back bra att ta i pil­ler­form, sär­skilt på vin­tern.

– Al­la bor­de ta D-vi­ta­min i pil­ler­form om vin­tern så att man får i sig till­räck­ligt av det. D-vi­ta­min lag­ras ock­så i krop­pen, så det är bra att vis­tas ut­om­hus i so­len så myc­ket som möj­ligt un­der som­ma­ren, då kan Dvi­ta­min­lag­ret hål­las he­la hös­ten.

En­ligt Lam­berg-Al­lardt är det vik­tigt att vi får vå­ra vi­ta­mi­ner hu­vud­sak­li­gen från mat och in­te från pil­ler, då en ba­lan­se­rad kost ger nä­rings­äm­nen i lämp­li­ga pro­por­tio­ner. Ett livs­me­del be­står in­te ba­ra av en sam­ling nä­rings­äm­nen ut­an de är in­te­gre­ra­de i livs­med­lets mik­ro­struk­tur från vil­ken nä­rings­äm­ne­na fri­görs un­der mat­smält­ning­en, be­rät­tar hon.

– Om man strä­var ef­ter att gå ner i vikt och äter mind­re kan det hän­da att man har nyt­ta av vi­ta­min­tablet­ter. An­nars är det de­fi­ni­tivt in­te bätt­re med pil­ler, sä­ger hon. Tvärtom finns det forsk­ning som vi­sar att till­skott kan öka ris­ken för sjuk­do­mar och död­lig­het. Ett till­skott kan än­då va­ra på sin plats om man in­te äter fisk, an­vän­der bred­ba­ra fet­ter el­ler fly­tan­de mjölk­pro­duk­ter.

Myn­dig­he­ter­na har ut­i­från ve­ten­skap­li­ga be­räk­ning­ar fast­sla­git de max­i­ma­la do­ser­na för oli­ka vi­ta­mi­ner. I syn­ner­het fett­lös­li­ga vi­ta­mi­ner såsom A- och D-vi­ta­min är di­rekt far­li­ga om man får för myc­ket av dem.

– D-vi­ta­min­för­gift­ning kan le­da till njur­svikt. A-vi­ta­min kan ge sam­ma sym­tom. Från kos­ten kan man nor­malt ald­rig få för myc­ket av des­sa vi­ta­mi­ner, ut­an ett för högt in­tag be­ror på fel­ak­tig an­vänd­ning av kost­till­skott, ex­em­pel­vis för många oli­ka till­skott.

Su­per­livs­me­del finns i sko­gen

– Al­la bär i sko­gen är full­prop­pa­de med an­tiox­i­dan­ter, och spräng­tic­kan är ock­så bra mot för­kyl­ning­ar. Spräng­tic­kan kan man själv ploc­ka från trä­det och gö­ra te av, det gör vi all­tid när nå­gon för­kyl­ning är på gång, sä­ger Wes­ter­back.

Lam­berg-Al­lardt på­pe­kar att om Fin­land in­te ha­de vi­ta­min­rik mat skul­le fin­län­da­re li­da av oli­ka brist­sjuk­do­mar.

– In­hems­ka grön­sa­ker, rot­fruk­ter, frukt och bär samt i viss mån spann­måls­pro­duk­ter är vå­ra na­tur­li­ga ve­ge­ta­bi­lis­ka vi­taminkäl­lor. B12-vi­ta­min är ett un­dan­tag, det får man en­dast från kött­pro­duk­ter, lik­som Dvi­ta­min som främst na­tur­ligt finns i ani­ma­lis­ka pro­duk­ter, för­u­tom i vis­sa svam­par. A-vi­ta­min får vi från grön­sa­ker of­tast som ka­ro­te­no­i­der, som är ett för­sta­di­um av A-vi­ta­min. E-vi­ta­min finns i ve­ge­ta­bi­lis­ka ol­jor.

Fin­ländsk su­per­mat som Wes­ter­back re­kom­men­de­rar är mask­ros­blad, kir­skål och ring­blom­mans kron­blad som är gu­la och oran­ge.

– De pas­sar bra i som­marsal­la­den, man kan ploc­ka dem ut­an­för hu­set. De ger ock­så en bes­ka­re smak, och har dess­utom en re­nan­de ef­fekt på krop­pen, sä­ger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.