Kölden knäckte kusinen
Våra förfäder var betydligt duktigare jägare och skräddare än neandertalarna. Det kan vara en orsak till att vi konkurrerade ut dem, visar ny forskning.
De bar nog kläder, men det var främst mantlar eller sjalar. Neandertalarna kunde av allt att döma inte sy till värmeisolerande kläder. Det kunde våra förfäder, och det gav dem en fördel när de koloniserade Europa, strax innan neandertalarna dog ut, visar ny forskning.
Fyrtiotusen år efter neandertalmänniskans utdöende tvistar forskarna flitigt om orsaken. En del antar att våra förfäder (Homo sapiens) konkurrerade ut sin släkting (Homo neanderthalensis), till exempel genom effektivare jaktteknik, mångsidigare födoval och större social kompetens.
Andra menar att konkurrensen inte spelade någon roll. De konstaterar att neandertalmänniskan dog ut samtidigt som en elefant och en noshörning som också levde i Europa och som inte heller pallade för klimatavkylningen för 40 000 år sedan. Eller så kan en kombination av konkurrens med nykomlingar och ett kyligare klimat ha slagit ut neandertalarna.
I ett färskt inlägg i den här debatten påvisar professorn i arkeologi Mark Collard vid Simon Fraser University i Kanada och hans kolleger att skillnaderna i klädsel kan ha spelat en viktig roll
Den sista klädseln oviss
Men forskarna tvistar också om utdöda människoarters klädsel. Vi vet att våra förfäder använde varma skinnkläder under den tid de koloniserade Europa. Däremot vet vi inte hur neandertalarna klädde sig under tiden av samexistens, strax innan de dog ut.
En hypotes är att neandertalmänniskan inte alls bar kläder, en annan att hon nog bar kläder, men att de mest påminde om schalar eller mantlar och inte var särskilt värmeisolerande. Enligt en tredje hypotes bar neandertalarna liknande kläder som våra förfäder.
Mark Collards team har jämfört data från utgrävningar på våra förfäders och på neandertalarnas kända boplatser. Teamet har tittat på vilka bytesdäggdjur som har spårats till samma platser. Klart är att våra förfäder har nyttjat avsevärt fler bytesdjur än neandertalarna.
Den tydligaste skillnaden är att våra förfäder bevisligen har jagat ett otal har-, hund- och mårddjur, och åtminstone delvis för skinnets skull. På motsvarande boplatser hos neandertalarna har man inte hittat ett enda benfynd av de här djurfamiljerna.
Man vet till exempel att våra förfäder utnyttjade järv, vars skinn och päls är bland de mest värmeisolerande, vindtåliga och slitstarka. De sydde in päls bland annat som kragmaterial i jackor på tidiga arktiska boplatser. Däremot har inga benfynd av järv hittats på en enda av neandertalarnas boplatser.
– Det stöder antagandet att våra förfäder nyttjade pälsmaterial i sin klädsel för att göra den mer värmeisolerande medan neandertalarna inte gjorde det, skriver Collard i en uppsats i Journal of Anthropological Archaeology.
Dåliga skinnbearbetare
Collards forskning är i linje med hypotesen att neandertalarna bar kläder, men att de mest påminde om mantlar eller schalar. Hans team sluter sig också till att neandertalarna tillämpade mindre effektiv jaktteknik än våra förfäder gjorde.
Och inte nog med det – neandertalarna kunde inte (eller brydde sig inte om att) bearbeta skinnen och forma kläderna enligt människokroppens figur som våra förfäder gjorde. Därmed blev värmeisole-
ringen dålig. För detta finns ytterligare bevis.
På våra förfäders boplatser finns nämligen gott om uråldriga flintskrapor som användes för att putsa skinnen från köttrester och garva dem. Liknande skrapor förekommer sparsamt i neandertalarnas grottor. Detsamma gäller för primitiva verktyg för att skära till och sy ihop skinnbitar. Knivar är ovanliga, och nålar har aldrig hittats bland neandertalarna.
Utifrån sin egen och andras forskning sluter sig Collard till att neandertalarna nog använde kläder, och att de satte ner en viss möda på att bearbeta dem, men att de inte satsade särskilt mycket tid eller energi på att utforma kläder som hade varit ändamålsenliga för ett kyligt klimat.
Utkonkurrerade?
Mark Collards forskning tangerar också evighetsfrågan, om det var klimatet eller våra förfäder som knäckte neandertalarna. Det är skäl att minnas att neandertalarna hade utvecklats i Eurasien långt innan våra förfäder framgångsrikt koloniserade Europa för ungefär 42 000 år sedan. Neandertalarna var lite kortare och mer satta än våra förfäder – kort sagt fysiologiskt mer köldanpassade än nykomlingarna, men ändå dog de ut efter bara 1 000–3 000 år av samexistens.
Under den tiden blev klimatet kyligare och behovet av varma kläder större. Neandertalarna hade fysiologin på sin sida men jakttekniken och hantverket emot sig. För våra förfäder var det tvärtom, fysiologin var inte köldanpassad, men i tekniska färdigheter var de bättre.
Mot den bakgrunden konstaterar Collard att om våra förfäders bättre klädsel bara hade utgjort en liten fördel som på sin höjd kompenserade för förlusterna i fysiologi gentemot neandertalarna skulle det ha räckt för att ”jämna ut spelplanen” mellan de två människoarterna då båda hade sitt sätt att tackla kölden.
– Men om fördelen av det tekniska övertaget var stor jämfört med de fysiologiska bristerna kan våra förfäders klädsel ha hjälpt dem att konkurrera ut neandertalarna, skriver han.
Collard anser det senare alternativet vara betydligt rimligare. Tidigare forskning beräknar att neandertalarnas fysiologi gjorde att de tålde 1–2,5 grader kyligare temperaturer än våra förfäder. Fördelen av värmeisolerande och vindtäta kläder är betydligt större än så, vilket ger våra förfäder ett markant övertag och långt bättre möjligheter att jaga effektivt och finna mat i kyliga förhållanden.
Att det sannolikt var så, påpekar Collard, stöds också av faktum att våra förfäder koloniserade boplatser betydligt längre norrut i Europa än vad neandertalarna någonsin gjorde.
– Därför har vi skäl att tro att skillnaderna i klädsel hjälpte våra förfäder att framgångsrikt konkurrera med neandertalarna om territorier och resurser, skriver han.
Därför har vi skäl att tro att skillnaderna i klädsel hjälpte våra förfäder att framgångsrikt konkurrera med neandertalarna om territorier och resurser. Mark Collard Professor i arkeologi