Tidigare ministerkolleger talar för Natomedlemskap
– I praktiska termer skulle ett medlemskap för exempelvis Finland i Nato vara ungefär lika dramatiskt som när en tax sätter sig, rörelsen är mycket obetydlig. Men i termer av säkerhet skulle vi få artikel fem, och där är skillnaden enorm. Det säger SFP-riksdagsledamoten och tidigare försvarsministern Stefan Wallin.
STOCKHOLM Stefan Wallin är i Stockholm för att delta i lanseringen av den tidigare försvarsministerkollegan Sten Tolgfors bok ”Sverige i Nato” som han också har skrivit förordet till. Båda är Natoförespråkare.
Tolgfors är Moderat och var försvarsminister i den borgerliga regeringen i Sverige 2007–2012, Wallin var Finlands försvarsminister 2011–2012 och är nu ordförande för svenska riksdagsgruppen.
I Sverige är alla borgerliga partier nu för ett medlemskap i försvarsalliansen Nato, medan bland andra regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet är emot. I Finland är Samlingspartiet och Svenska folkpartiet entydigt för Natomedlemskap.
Sten Tolgfors menar att diskussionsklimatet i frågan har förändrats i Sverige – ur hans synvinkel till det bättre, med en större öppenhet och nyanser också på nej-sidan.
Tolgfors för i sin bok fram att Sverige redan nu står väldigt nära Nato.
– Efter tjugo år av resa till Nato och till närhet till Nato står vi då inför frågan: ska vi ta det avgörande steget, ett medlemskap och artikel fem?
Artikel fem innebär att varje medlemsland förbinder sig till att hjälpa medlemsländer som blivit utsatta för anfall.
Och ett medlemskap, menar Sten Tolgfors är naturligt för att Sverige ska ha rösträtt på de arenor ”som är viktiga för Sverige och närområdet”. Utan medlemskap kan man, enligt honom, hoppas på att andra ställer upp för Sverige om något händer, men enbart genom medlemskap finns säkerhetsgarantierna.
Wallins argument, på seminariet då boken lanseras, är i hög grad desamma. Enligt honom är ett finländskt Natomedlemskap ”en fullständigt logisk konsekvens av den utrikes- och säkerhetspolitiska linje” som Finland har fört, med en långsam orientering västerut.
Det är här som liknelsen med taxen kommer in. Stefan Wallin anser att Finland redan nu står så nära Nato att ett medlemskap rent praktiskt är odramatiskt, medan de säkerhetspolitiska konsekvenserna är omfattande.
”Trestegsraket”
Sverige och Finland har ingått ett fördjupat försvarssamarbete som stäcker sig också utanför fredstid och båda länderna har försvarssamarbete med USA.
Men enligt Sten Tolgfors är sådana samarbeten långsamma eftersom eventuella åtgärder kräver politiska beslut i två länder. Det kan, vad han kallar, motståndaren utnyttja. Inom ramen för Nato kunde däremot Sverige, Finland och de övriga nordiska länderna, kanske till och med andra länder kring Östersjön, skapa ett koordinerat försvar, anser han.
Bland andra Sveriges utrikesminister Margot Wallström har ändå sagt att ett Natomedlemskap inte skulle bidra till avspänning i Östersjöområdet, utan att motsättningarna kan eskalera, men det argumentet avfärdar Tolgfors.
Stefan Wallin säger att det är viktigt att Sverige och Finland går in för medlemskap samtidigt.
– Går vi i otakt skapas ett vakuum i det andra landet som inte går med. Och ett sådant vakuum i det geopolitiska läge där vi befinner oss skulle
Går vi i otakt skapas ett vakuum i det andra landet som inte går med. Och ett sådant vakuum i det geopolitiska läge där vi befinner oss skulle vara en mycket olycklig situation. Stefan Wallin
vara en mycket olycklig situation.
Han ser en ”politisk trestegsraket då det gäller den politiska opinionsbildningen i Natofrågan”, nämligen presidentvalet i Finland 2018 som han menar att i hög grad kan bli ett Natoval. I Sverige väntar riksdagsval hösten 2018 och i Finland våren 2019 – och i de båda borde ländernas säkerhetspolitiska läge och ett Natomedlemskap enligt honom stå högt på agendan.
Om en vecka ska en utredning som den svenska regeringen har tillsatt om samarbeten och medlemskap med länder och organisationer inom försvars- och säkerhetspolitik presenteras.