Hur budgeten påverkar plånboken

Skattesänkningen är ännu oklar, men andra kostnader blir högre.

Om regeringen når en överenskommelse med kommunfacken om nedskärningarna i kommunerna, sänks inkomstskatten sänks med över en halv miljard, eftersom konkurrenskraftsavtalet i så fall når över 90 procents täckning.

Skattebetalarnas förbund har beräknat att skattesänkningarna i snitt gör att köpkraften stiger, också efter att löntagarnas sociala avgifter blir högre. Konsumentprisindex har räknats med – det har dock inte eventuella höjda kommunskatter, och inte heller den nedskärning i semesterpengen som drabbar offentligt anställda.

Så här mycket mer köpkraft beräknas det i så fallge: Med lönen 2 203 – 120 euro/år Med lönen 3 305 – 192 euro/år Med lönen 5 509 – 324 euro/ år.

Också pensionärernas skatter sänks, i regeringens plan.

För de offentligt anställda kompenseras inte bortfallet i semesterpengen av skattesänkningen.

Studiepengen krymper om ett år för högskolestuderande, så att det högsta möjliga studiepengen blir 250 euro i månaden, samma som för andra stadiets studerande. Det är en minskning med mellan 50 och 85 euro i månader, beroende på vilken stödform man haft. I stället planerar regeringen utöka statsborgen för studielån från 400 till 650 euro per månad.

Alla FPA-stöd skärs ner med 0,85 procent.

Avdraget för räntor på bostadslån krymper. En familj som betalar till exempel 2000 euro i räntor per år förlorar 200 euro per år i avdrag.

Bilskatten för nya bilar sjunker, med fordonsskatten höjs med 36 euro perår i alla utsläppskategorier. Bränsleskatten höjs.

Godisskatten slopas däremot, eftersom den inte gick ihop med EU:s konkurrensregler. Godisskatten har inbringat staten 100 miljoner per år, som nu tas in på bränsleskatten i stället.

Tobaken fortsätter bli stegvis dyrare på grund av höjd skatt. Nästa sommar kostar en ask två euro mer än för ett år sen.

Ett företagaravdrag på 5 procent införs för personföretag och jord- och skogsbruksföretag.