Migri stänger förläggningar – 14 000 väntar ännu på beslut

Asylbeslut Migrationsverket lägger ned flyktingförläggningar i rask takt – i september försvinner 1 500 platser och i slutet av året ytterligare 5 500. Ungefär 14 000 personer väntar fortfarande på besked. Tiotals beräknas ha stannat kvar som papperslösa

Fram till den sista augusti var det meningen att Migrationsverket skulle ha blivit klart med alla beslut på fjolårets asylansökningar. Riktigt så fort gick det inte – fram till slutet av augusti hade verket fattat ungefär 25 000 beslut, som berör ansökningar som lämnats in i fjol och i år. 14 000 personer väntar fortfarande på besked, många av dem sådana som anlänt och lämnat in sin ansökan redan under rekordåret i fjol.

Och tur är kanske det att det inte gått fullt så fort – sedan förra höstens våg av asylsökande har Migrationsverket anställt 500 nya handläggare, utöver de 80 som fanns sedan tidigare. Hundra asylbeslut per årsverke hade Inrikesministeriet fastställt som mål, men riktigt så fort gick det inte.

– Var och en kan själv tänka sig hur inkörningen går då det för varje anställd kommer en handfull nya. Alla kunde ju inte komma på en gång, och vi har haft en omfattande introduktionsutbildning, säger direktören för Migrationsverkets asylenhet Esko Repo.

Fler avslag

I fjol och i år har totalt 6 000 personer fått ett positivt asylbeslut, medan 9 000 personer fått ett negativt beslut. Ser man på hur besluten fördelar sig har andelen avslag ökat klart under de senaste månaderna. Det har bland annat att göra med en lagändring i våras som innebar att kategorin humanitärt skydd helt ströks ur utlänningslagen och med Migrationsverkets egna bedömningar av säkerhetsläget i de vanligaste ursprungsländerna. Den överlägset största gruppen av asylsökande i Finland kommer från Irak, följt av Afghanistan och Somalia.

– Det finns olika orsaker till att andelen avslag har ökat, och hit hör såväl lagändringar som bedömningsgrunder. Men det har också att göra med hur välgrundade ansökningarna är.

Enligt Repo var det många irakier som kom bara för att kolla läget.

– Det spreds en uppfattning om att Finland är ett förlovat land, vilket till en del kan förklara rusningen och säkert också det stora antal sökande som dragit tillbaka sina ansökningar, säger Repo.

Säkerheten följs upp

Migrationsverkets landsspecifika säkerhetsbedömningar som i våras slog fast att det är möjligt att återvända till hela Irak, liksom Afghanistan och Somalia, har väckt en hel del förundran. Bedömningarna uppdateras varje halvår, men Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation, försäkrar att man följer med läget också däremellan och uppdaterar anvisningarna vid behov.

– I maj ansåg vi att situationen i Irak var sådan att det behövdes individuella skäl för att få stanna. Nu har situationen förändrats lite och alla områden är inte sådana att man kan återvända till dem.

I praktiken behöver det ändå inte ha stor betydelse för utgången i asylbeslutet, eftersom möjligheten till intern flykt alltid ska bedömas också för den som uppfyller kriterierna för asyl eller alternativt skydd.

Avslag om intern flykt möjlig

Migrationsverket har i tidigare beslut ansett att intern flykt kan vara en möjlighet också för den som är förföljd i Irak, med över tre miljoner interna flyktingar.

– Det är en helt normal situation att en person får avslag om det finns en möjlighet till intern flykt, även om asylkriterierna uppfylls, säger överinspektör Jaakko Reinikainen.

För tillfället väntar 5 322 asylbesvär på att bli behandlade i domstol. Då allt fler får beslut och många är negativa ökar spänningarna i förläggningarna.

– Det kan medföra nya utmaningar som vi måste kunna reagera på. Vi följer med läget och för hela tiden en dialog med olika instanser, säger tjänsteförrättande och blivande direktören för enheten för mottagande, Pekka Nuutinen.

Nya papperslösa

Hur många som får ett negativt beslut men ändå väljer att stanna trots att all service upphör återstår att se. Tills vidare är de här nya papperslösa några tiotal, bedömer Nuutinen.

Tidigare kunde personer som fått avslag på sin ansökan, men ändå inte kunde skickas tillbaka med tvång (vilket gäller svåra länder som just Irak, Somalia och Afghanistan) få ett tillfälligt uppehållstillstånd, men inte nu längre.

– Man kan säkert anta att en del försvinner ur landet, en del blir kanske kvar som så kallade papperslösa. Hur stor den här gruppen blir återstår att se. Vi vet ännu inte vart den nya situationen leder, men den kommer att följas upp, säger Nuutinen.

Det är en helt normal situation att en person får avslag om det finns en möjlighet till intern flykt, även om asylkriterierna uppfylls, Jaakko Reinikainen Överinspektör