”Bottennotering” – utkastet till vårdreformen möter kritik
Språkkonsekvensbedömningen i utkastet till vårdreformen har mötts med bestörtning. Men språkrättsrådet Corinna Tammenmaa påminner om att man ska se dokumentet i ljuset av vad det är – ett utkast.
Några sidor i ett dokument som består av 800 sidor text – konsekvensbedömningen för hur minoritetsspråken ska tryggas om regeringens föreslagna social- och hälsovårdsreform samt landskapsreform godkänns har höjt upprörda röster i Svenskfinland.
SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson hade hoppats på en diger bedömning av hur vårdreformen påverkar svenskans ställning.
– Men något sådant fanns inte. Man har skrivit ett par sidor och konstaterar att de språkliga rättigheterna kommer att tryggas, säger Henriksson till Svenska Yle.
– Det är inte en språkkonsekvensbedömning. Det här är en bottennotering, fortsätter Henriksson.
Corinna Tammenmaa som är språkrättsråd vid Justitieministeriet håller med om att själva konsekvensbedömningen i den allmänna motiveringen till regeringspropositionen är i kortaste laget.
– Den här är väldigt tunn, onekligen ... den berättar inte just något. Den berättar inte för lagstiftaren vilka språkliga konsekvenser förslaget har, och det är konsekvensbedömningens huvudsakliga uppgift. Den är inte tillräckligt informativ.
Specialkunskap inom ministerierna
Justitieministeriet har varit involverat i att anpassa språklagstiftningen till en modell som innefattar landskap, men i övrigt är det de beredande ministerierna som arbetar fram bedömningarna.
– När det gäller de övriga lagarna finns det ingen skyldighet att konsultera oss. De har inte begått något misstag, tvärtom, ibland vill man inte skuffa över sitt arbete på andra tjänstemän. Det är de som bereder lagen och som kan substansen som ska bedöma konsekvenserna.
Däremot är det inte särdeles ovanligt att konsekvensbedömningar i utkast till lagpropositioner är bristfälliga. I synnerhet angående ett så maffigt paket som vårdoch landskapsreformen är det väldigt krävande att göra bedömningar som håller måttet, säger Tammenmaa. Vilka källor som används, vem som konsulteras och hur mycket tid beredarna har till sitt förfogande påverkar slutresultatet.
– I praktiken är det ofta så att vi i utlåtandeskedet tvingas konstatera att språkkonsekvensbedömningen är otillräcklig. Och att vi bedömer att konsekvenserna är andra än de som berett lagen.
Konsekvensbedömningen i regeringspropositionen är uppdelad i två delar. Den allmänna, praktiska bedömningen fyller en knapp sida. Däremot är den formella utredningen över hur lagstiftningen är förenlig med grundlagen genomförd ingående.
– I det här fallet finns det ganska mycket kunskap på Social- och hälsovårdsministeriet, man ser det i själva lagen. Det finns språkstadganden i lagen – man har inte glömt bort svenskan, säger Tammenmaa.
Där den allmänna bedömningen slår fast att reformen i princip inte har några konsekvenser för de språkliga rättigheterna ger grundlagsbedömningen en annan syn på saken. Där lyfts fram att reformen kan leda till att ”användningen som svenska som förvaltningsspråk minskar” vilket betyder att det kan bli svårt att se till att de språkliga rättigheterna följs.
Förbereds för riksdagen
Tammenmaa påpekar att det finns en skillnad mellan lagstiftningen och det praktiska – och mellan de juridiska och vardagliga konsekvenserna.
– Vilka är de faktiska konsekvenserna för människan? Vi vet att vi har språklagen och vissa rättigheter – du får gå till en myndighet och tala svenska. Sedan finns det en mängd faktorer som gör att när man väl går till myndigheten kan man i praktiken inte tala svenska.
Nu har kommunerna, samkommunerna och andra de övriga berörda instanserna tio veckor på sig att säga sitt om utkastet och komma med ytterligare information och preciseringar. Bland annat Folktinget och Justitieministeriet ska ta ställning till utkastet.
– Det kan komma fram sådant om språkliga konsekvenser som beredarna inte tänkt på. Man ska se det här som ett utkast, det är ännu oavslutat, poängterar Tammenmaa.
Utöver de språkliga frågorna finns det otaliga andra aspekter som kan påverkas av reformförslaget och ha långtgående påföljder.
– Överlag kan man säga att det antagligen också saknas andra konsekvensbedömningar i det här megapaketet, det är så massivt.