Norden bör inte blunda för den ryska styrkeprojektionen i norr

Iden rapport om Rysslands förändrade roll i Finlands närområde som publicerades tidigare i veckan (HBL 31.8) finns många viktiga insikter. Äntligen säger man rakt ut att ekonomin är ett utrikespolitiskt instrument för att nå sina mål. Med detta i minnet kan man gärna lyfta blicken från Östersjön och blicka norrut, mot Arktis. Det finns många skäl att göra det. Finland tar över ordförandeskapet för Arktiska rådet 2017. Arktiska rådet som består av åtta medlemmar – Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island samt USA, Kanada och Ryssland – har enligt överenskommelsen länderna emellan inte tagit med säkerhets- och försvarspolitiken på sin agenda. Men som den färska rapporten Utrikespolitiska institutet UPI visar, omfattar det som går under benämningen fullskalig konflikt (full spectrum conflict) en mängd olika sätt och redskap för att påverka en motpart.

Ta det avtal som Finland och Ryssland ingick för att sätta stopp för de plötsliga gränsöverträdelserna i norr i vintras. Enligt detta avtal kan bara finska och ryska och vitryska medborgare samt deras familjer röra sig över gränsen vid gränsstationerna i norr. Inte nog med att Finland inte lyckades utverka samma rätt för EU-medborgare överlag, som det påpekas i rapporten, inte heller till exempel svenskar har samma rättigheter. Forskare från Sverige som är involverade i projekt i Arktis kan alltså inte utan vidare använda gränsövergångarna från Finland.

På grund av att oljepriset för närvarande är så lågt och utvinningen av gas och olja i de arktiska vattnen är så dyrt att det för tillfället inte lönar sig har den värsta Arktiseuforin i Finland lagt sig.

Att flera av kuststaterna i Arktiska rådet har ökat sin militära närvaro i området – Danmark är det enda av de fem som hittills inte har haft ett rymdprogram i norr – har man inte fäst särskilt stor uppmärksamhet vid. Ekonomin som redskap för utrikespolitiken i norr har inte betraktats som särskilt relevant eftersom det för tillfället har lagts sordin på utsikterna för ekonomisk nytta.

Danmark har enligt danska Politiken nu planer på att systematiskt börja använda drönare, obemannade flygfarkoster, i Arktis. Främst handlar det om att ta bilder av forskningsfartyg i pr-syfte. Men man ser också drönarna som ett hjälpmedel för navigeringen i isbelagda vatten.

Enligt en rapport som ingår i Danmarks arktiska strategi som Politiken tagit del av har utvecklingen gått framåt så att de klarar köld och hårda vindar.

I det rådande spända läget mellan väst och Ryssland – Danmark är medlem av Nato – kan en forskningsdrönare lätt betraktas med misstro av Ryssland. Och även om Ryssland hittills har visat betydligt större samarbetsvilja uppe i norr än till exempel i Östersjöområdet, kan situationen förändras. Dessutom är flera av länderna också Danmark – involverade i territoriala anspråk som kolliderar med andra länders anspråk på vad som ska räknas till respektive lands territorium – av avgörande betydelse är att kunna bevisa hur långt landplattan sträcker sig under havsytan.

Därför är det viktigt att inte vifta bort det som konstateras i rapporten: det arktiska området har en specialställning i Rysslands styrkeprojektion eftersom det är här Ryssland har landets enda hinderfria öppning till Atlantiska oceanen – Östersjöflottans rutt går via de danska sunden och Svartahavsflottan via Bosporen.

Ryssland vill hålla det arktiska området utanför alla konflikter, sägs det också i rapporten. Eventuellt trummande med bägge knytnävarna på det ryska gorillabröstet ska alltså ses som en del av inrikespolitiken där den ryska makteliten vill visa sin styrka.

Att avskriva potentiella hot med detta är ändå farligt och det nämns också i rapporten. Det är inte uteslutet att Moskva skärper tonen också i norr.

Med tanke på att Ryssland är den viktigaste aktören i Arktis är det av yttersta vikt att samarbetet i området fungerar, också inom Arktiska rådet. Det är vad alla medlemmar och de stater som har observatörsstatus i rådet stöder och önskar.

Det kräver tålamod och tydlighet för att inte de nordliga områdena dras med i dragkampen mellan väst och Ryssland.

Farhågorna är inte helt ogrundade. En av de experter som intervjuades för rapporten hävdar att man i Ryssland redan allmänt talar om att Arktis snarare än Östersjön är en möjlig framtida krigsscen.

Finlands tvååriga ordförandeskap i Arktiska rådet innehåller därmed utmaningar av global betydelse.