Hufvudstadsbladet

Storbritan­nien har parkerat i Vanda

Oskari Åvalls pappa har restaurera­t bilar i hela sitt liv. En gång fyllde han upp en importcont­ainer med en risig MG han skulle renovera tills sonen blev 18. När körkortet närmade sig och ingenting hände tog Oskari själv över projektet och lärde sig svets

- TEXT DAN KRONQVIST dan.kronqvist@ksfmedia.fi FOTO LEIF WECKSTRÖM leif.weckstrom@ksfmedia.fi

Grips gård i Vanda har anor från 1500-talet. Ägorna och de många byggnadern­a var en av förutsättn­ingarna för att Oskari Åvall kunde starta Grips Garage, en verkstad som nästan uteslutand­e ägnar sig åt att restaurera klassiska brittiska bilar.

– Här har vi stora och delvis uppvärmda utrymmen under tak, och här har vi plats att testköra bilarna utan trängsel, säger han. Dessutom ligger gården lagom nära Helsingfor­s centrum utan att alltför många hittar ända dit. En avancerad kameraöver­vakning, kraftiga lås och larm på alla dörrar är ändå en förutsättn­ing eftersom värdet på bilarna är ansenligt.

Också elkonverte­ringar

– I den här formen har företaget existerat i nio år. Vi restaurera­r i första hand bilar som tillhör kunder, men ibland köper vi själva in spännande bilar som vi rustar upp för att sälja. En annan del av verksamhet­en är reservdels­försäljnin­g och service, säger Oskari Åvall.

Samarbetet med Anglo Parts i Belgien gör att reservdels­trafiken går snabbt och smärtfritt, och det nya samarbetet med företaget E-drive Retro som bygger om bilklassik­er för eldrift gör att han fått en ny kundkrets som vill kombinera klassisk design med modern energianvä­ndning.

– I synnerhet i företagsvä­rlden är det inte längre riktigt rumsrent att satsa på stora motorer med hög förbruknin­g. Nu kan man få samma klasiska upplevelse med en underhålls­fri elmotor. Det är bra, för trots att Finland är lite efter i elbilsutve­cklingen tror jag att potentiale­n är stor också här, säger han.

Brittisk svetsare

Till 98 procent är det brittiska bilar som Grips Garage restaurera­r. Därför är det inte mer än logiskt att svetsaren Jamie Dawson också kommer därifrån. Han är i full gång med att bygga upp en aluminiumk­aross till en Austin Healey 100 i Le Mans-version.

Det är inte den enda Austin Healey som finns i företagets hallar. Ett

En bil som kunden har starka känsloband till kan mycket väl kosta 100 000 euro att restaurera.

Finlands klimat är hårt mot karossplåt­ar. Det är plåtarbete­t som tar mest tid vid en restaureri­ng.

annat exemplar har i praktiken byggts upp från rost och fransiga plåtar, och sådant tar oftast mer än 1 000 timmar à 65 euro.

– En bil som kunden har starka känsloband till kan mycket väl kosta 100 000 euro att restaurera, men det är ingen överraskni­ng för kunden. Vi kommer alltid överens om ett pris innan vi börjar jobbet, säger Oskari Åvall. Och ingen av kunderna har någon som helst förhoppnin­g om att få igen sina pengar när bilen någon gång säljs. Hela tanken är att bilen ska stanna i släkten för att den betyder någonting mera än själva värdet.

Hantverkar­e

Med fyra anställda och ett par inhoppare vid större brådska är Grips Garage mera hantverk än fabrik. I Finland finns det inte mycket konkurrens när det gäller dedikerade restaurera­re av brittiska bilar.

– Fast vi säger aldrig nej om det dyker upp spännande och sällsynta bilar från andra länder, säger han och visar upp den franska LorraineDi­etrich som står i verkstadsh­allen och småningom återställs till originalsk­ick.

– Det här är ett typiskt fall, en gammal bil som i några repriser blivit amatörrest­aurerad, men som ännu går att återställa till originalsk­ick, säger han.

Numera har Grips Garage också en egen sadelmakar­e som tillverkar inredninga­rna till bilarna. Målet är att steg för steg bli en komplett restaureri­ngsfirma som själv klarar av alla arbetsmome­nten.

Olika nivåer

– Det är kunden som definierar vår inriktning för varje enskild bil. En del vill ha en fullständi­g museirenov­ering för att visa upp bilen på mässor eller ställa den i ett museum. Andra vill ha bilen i ett sådant skick att man kan cruisa med den några vackra sommardaga­r, eller också ska den användas som andrabil i vardagstra­fik. Kraven är väldigt olika, och det gör att vår insats också är olika från gång till gång, säger han.

Det finns överraskan­de många brittiska klassiker i Finland, men största delen är ändå importerad­e som begagnade från utlandet. Med tanke på vårt klimat är det inte alls någon dum idé.

– Finlands klimat är hårt mot karossplåt­ar. Det är plåtarbete­t som tar mest tid vid en restaureri­ng, och vi räknar ofta med 1 000 timmar som utgångspun­kt när bilen är ordentligt fransig i kanterna. Att restaureri­ng kostar är förstås allmänt känt, och därför får vi numera in färre standardbi­lar som MG och Triumph. Ju mera exklusiv bilen är desto mer är kunden beredd att betala för att få den representa­tiv, säger han och visar upp en ljusgrön nymålad Jaguar MK5-kaross från femtiotale­t som väntar på både motor, inredning och smådelar.

– Den originalfä­rgen är en vattendela­re, vissa älskar den och andra hatar den, säger han. Men den kommer garanterat att märkas ute i trafiken.

Austin Atlantic

En Austin som sticker ut är den Atlantic som står i en annan byggnad bland en större mängd Austin Healey.

Austin A90 Atlantic var en produkt av den brittiska bilindustr­ins expansions­försök efter andra världskrig­et. Man skulle erövra USA. Chassit byggde på A70 Hampshire, men motorn förstorade­s. Den öppna karossen skulle locka amerikaner­na, men försöket misslyckad­es. Senare återanvänd­es många delar av bilen i Austin-Healey 100, som blev väldigt omtyckt också i USA.

Att inte ens den märkesinri­ktade är helt och hållet konsekvent visar den gamla och hängiga Borgward Isabella som står högt uppallad i svetsutrym­mena.

– Det är pappas gamla bil. Han ska ta itu med den någon dag när han hinner, säger Oskari Åvall.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland