Det första intrycket är svårt att rätta till
Alla relationer – de må vara privata eller yrkesmässiga börjar med ett första intryck. Och vi är snabba i vår bedömning. Psykologen Angela Ahola har rett ut hur våra första intryck fungerar.
– Redan efter 100 millisekunder har vi gett ett allra första intryck, säger Angela Ahola, doktor i psykologi och specialiserad på just psykologin bakom första intrycket. Hennes forskning visar på att det första intrycket påverkar våra chanser i allt från dejting till rekryteringar och rättsutredningar.
– Det handlar helt enkelt om en förhistorisk överlevnadsmekanism, reptiljaget. Ska jag fly eller stanna kvar. Då handlade det om att snabbt avgöra om den man mötte var ett hot eller inte.
Den här reaktionen styr oss fortfarande. Supersnabbt bestämmer vi oss för om personen vi möter är sympatisk, kompetent och trovärdig. Det första intrycket har en tendens att bli bestående och därför är det så viktigt att göra rätt från början, menar hon.
– Det är den icke verbala kommunikationen som det allra första inrycket baseras på. Det verbala spelar en väldigt liten roll.
Spegling
Nyligen kom hon ut med boken Konsten att göra intryck där vi får veta hur vi med bland annat hjälp av kläder, utseende, kroppsspråk, gester, röst och ordval kan påverka bilden av oss.
– Mörka eller ljusa kläder, sminkad eller osminkad, glasögon eller inte kan förmedla helt olika intryck. En så enkel sak som att hålla huvudet lite snett vid en första dejt kan vara positivt eftersom det förmedlar empati, medan man vid en anställningsintervju bör hålla huvudet rakt då det uppfattas som mer auktoritärt och kompetent. Överlag dras vi till människor som liknar oss, berättar Ahola.
Uppfunnit app
Oavsett kommunikationskanal så bildar vi oss lika snabbt en uppfattning. I dag sker det första intrycket ofta via nätet. Då ska helst bara ett foto eller ett kort textmeddelande förmedla rätt bild av oss.
– Mejl är en platt form av meddelande och ju plattare kommunikation desto lättare är det att ta fel – risken för missförstånd ökar.
Alldeles nyligen har Angelas egen uppfinning appen Tosify testlanserats i Finland och Sverige och där namnet kommer från finskans tosi som syftar på sanning och det sanna.
– Det är ett hjälpmedel i vardagen för att ta reda på hur vi uppfattas av andra. Du lägger upp en profilbild som andra kan ge omdömen om.
– Även om vi kan rätta till ett dåligt första intryck, säger Angela, så är det inte helt lätt. Likt ett filter fortsätter intrycket vi har fått att påverka oss. Vi söker bekräftelse på de positiva egenskaperna som vi initialt uppfattade och det motsatta efter ett dåligt första intryck.
– Omedvetet söker hjärnan bevis för att det första intrycket stämde, en form av konfirmeringsbias.
Objektiv rättvisa
Angela är rätt ensam på det här området inom personperceptionen. I sin doktorsavhandling undersökte hon hur man inom rättssystemet styrs av det första intrycket och av stereotyper.
– Frågan var om det verkligen finns det som kallas för ”blind justice”.
Genom 300 simulerade rättsfall påvisades att domare, nämndemän, åklagare, poliser och advokater dömer och fattar beslut beroende på kön och hur den åtalade ser ut. Tron på en objektiv rättvisa naggades i kanten.
Dödsmetallbrud
Grunden till hennes eget intresse för området lades kanske så tidigt som under gymnasietiden.
Redan då noterade hon att vi inte alls alltid bedöms utifrån vilka vi är, utan utifrån vilka vi verkar vara. I Nacka gymnasium, där hon gick, handlade mycket om att ha rätt märken på kläderna. En dos av överklass. Själv var hon en dödsmetallbrud som klädde sig i svarta smala stuprörjeans nerstuckna i ett par grova kängor, associerade med patronbälte och skinnjacka.
– Jag avvek ganska markant och spelade till och med i ett dödsmetallband och kände att jag sågs på ett annat sätt. Trots att jag gjorde väl ifrån mig i skolan påverkade mitt yttre förmodligen betygen.
Hon uppfattade det som att lärarna dömde henne utifrån stereotyper.
– Vi är snabba att sätta folk i fack, konstaterar hon.
När hon inte kuskar runt på boklanseringsevent är Angela Ahola i dag en flitigt anlitad föreläsare i Sverige och i Finland, men även internationellt. Hon hörs och syns som sakkunnig i medier. På finländskt håll har hon bland annat medverkat i Poliisi-tv och i Efter nio. Angelas föräldrar är ursprungligen från Finland men flyttade till Sverige innan hon föddes. Angela är tvåspråkig och pratar finska med barnen. Både hon och barnen är finska medborgare och barnen går i finska skolan i Stockholm. På stugan i Lemland på Åland kopplar hon av från sitt aktiva karriärsliv.
– Mormor och morfar köpte stället på Åland och jag har vistats här sedan jag var liten. Vi kommer hit minst en gång i månaden. Midsomrar och jullov är vi också här. Varför är det som gör att du brinner för det här med första intrycket? – Konsten att göra intryck är en av våra mest underskattade framgångsprinciper. Att veta hur vi kan sticka ut i mängden på ett positivt sätt!