Klimatforskningen skyndar på politikerna
Trots tre politiska genombrott fortskrider klimatförändringen. Beroende på hur klimatavtalen verkställs förutspår meteorologen allt mellan ”mindre bra och katastrofalt” klimat för seklets andra hälft.
Makthavarna har radat upp tre betydande klimatuppgörelser på kort tid. Utöver Parisavtalet har världens länder precis enats om att fasa ut fluorkolväten (HFC-föreningar), och flygbranschen har lovat utveckla sitt eget system för utsläppshandel.
HFC-beslutet betecknas som historiskt – forskarna likställer det med att minska koldioxidutsläppen med 70 miljarder ton till 2050 (eller att stänga hälften av Kinas kolkraftverk). Det kan bromsa uppvärmningen med 0,5 grader till slutet av seklet.
– Tajmningen är viktigast. Alla steg i rätt riktning är välkomna, säger Ari Laaksonen, chef för klimatforskningen vid Meteorologiska institutet.
HFC-föreningarna används främst i kylanläggningar och luftkonditionering. De är betydligt mer kortlivade än koldioxid, men upp till tusen gånger effektivare växthusgaser.
– Om de fasas ut underlättas det övriga utsläppsmålet med en halv grad. Hittills har HFC-gasernas inverkan varit försumbar jämfört med koldioxidutsläppen, för de är så nya, säger Laaksonen.
HFC-beslutet togs för en vecka sedan i Rwandas huvudstad Kigali under Montrealprotokollet, som har kallats världens effektivaste miljöavtal. Det förbjöd klorfluorkarboner (CFC) på 1990-talet för att rädda ozonskiktet. Det lyckades, men ersättande HFC visade sig bidra till växthuseffekten.
Torka och blötsnö
I dag finns ny teknik för att ersätta HFC, men de länder som är mest beroende av luftkonditionering menar att den nya tekniken är dyrare och sämre. Enligt Kigaliuppgörelsen ska de utvecklade länderna börja utfasningen. Utvecklingsländerna följer efter i två heat, när den ersättande tekniken har blivit bättre och billigare (se grafiken).
HFC-utfasningen är en långsam process, men den ger snabba resultat. Koldioxiden är däremot långlivad växthusgas, och inte ens drastiska utsläppsreduktioner ger snabba resultat. Därför kan klimatförändringen inte stoppas tvärt, bara bromsas. Så gott som dagligen kommer vetenskapliga rapporter som visar hur klimatförändringen fortsätter. Här är några färska plock:
● Klimatförändringen har fördubblat arealen brandhärjad skog i västra USA, enligt en uppsats i PNAS. En av forskarna, Park Williams, säger i ett pressmeddelande från Columbia University att ”skogsbränderna blir större oberoende av hur hårt vi bekämpar dem, och orsaken är tydlig, klimatet”.
● De peruanska Anderna har förlorat 48 procent av sin ismassa på 40 år, uppger universitetet Rio Grande do Sul i Brasilien för New Scientist. Anderna hyser över 95 procent av världens tropiska glaciärer, som förser stora delar av Sydamerika med färskvatten. ● Klimatförändringen gör milda och nederbördsrika vintrar vanligare i Finland. Det ökar risken för blött snöfall som tynger träden och orsakar skogsskador och fler elavbrott i östra och norra Finland, enligt Östra Finlands universitet och Meteorologiska institutet.
● Arktis istäcke, en viktig klimatindikator, krympte till 4,14 miljoner kvadratkilometer när det var som minst i september, och månadens medelvärde blev 4,72 miljoner kvadratkilometer. Siffrorna är näst minst respektive femte minst sedan satellitmätningarna inleddes 1979. De tio minsta höstisarna har uppmätts under de tio senaste åren. Isens utbredning har minskat med 13 procent per årtionde, enligt den amerikanska istjänsten NSIDC.
– Ju längre det dröjer att verkställa klimatavtalen desto mer nyheter av det här slaget är att vänta, säger Ari Laaksonen.
Kamp mot tiden
Medan politikerna jublar över sina överenskommelser påpekar forskarna att det brådskar att verkställa dem och faktiskt strypa utsläppen. Avsikten med Parisavtalet är att bromsa uppvärmningen till under 2 grader, helst 1,5 grader, över förindustriell nivå, men löftena avtalet bygger på räcker inte till för målet.
Under det rekordvarma fjolåret låg vi (med väderfenomenet El Niños hjälp) 1 grad över förindustriell nivå. Forskarna har räknat ut hur mycket växthusgaser vi kan fortsätta att släppa ut om vi vill bromsa temperaturstegringen till en given nivå. Enligt Carbon Brief som populariserar
klimatforskning●når●vi●obönhörligen● 1,5●grader●på●sikt●om●vi●fortsätter●att● släppa●ut●växthusgaser●på●nuvarande●nivå●i●bara●fem●år●till.●Med●20●års● ytterligare●utsläpp●på●dagens●nivå●är● vi●på●sikt●dömda●till●2●grader.
Trots●att●de●beräkningarna●inbegriper●en●viss●osäkerhet●menar●Ari● Laaksonen●att●den●stora●bilden●är● tydlig.
–●Vi●vet●att●uppvärmningen●fortsätter●länge●till,●hur●länge●och●hur● intensivt●beror●på●utsläppsminskningarna,●även●om●klimatmodellerna●naturligtvis●inte●är●perfekta.
Beroende på utsläppen blir klimatet någonting mellan mindre bra och katastrofalt. Ari Laaksonen Meteorologiska institutet
Säkert och osäkert
I● en● utbildningsvideo● för● studerande●(ilmasto.nyt)●populariserar● bland●andra●fysikprofessorn●Markku Kulmala vid●Helsingfors●universitet●huvuddragen●kring●vad●forskningen●vet●och●inte●vet●om●klimatförändringen:●vi●vet●att●uppvärmningen●till●största●delen●är●antropogen,● att●den●fortsätter,●att●havsytan●stiger● främst●av●värmeexpansionen,●att●nederbörden●ökar●och●fördelas●ojämnt,● och●att●det●skapar●sociala●och●ekonomiska●problem.
Men●ingen●kan●prognostisera●klimatet●exakt.●Hur●uppvärmningens● positiva●och●negativa●återkopplingsmekanismer●påverkar●varandra●och● helheten●är●oklart,●till●exempel:●Om● permafrosten●smälter●frigörs●metan● –●men●ökar●detta●uppvärmningen●ytterligare●eller●blir●Sibirien●snarare● en●enorm,●grönskande●kolsänka?
–●Att●vi●inte●vet●allt●betyder●inte●att● vi●inte●borde●göra●någonting,●säger● Markku●Kulmala●på●videon.
Dyster prognos
Där●väderrapporten●för●morgondagen● slår●in●med●större●sannolikhet●än●femdygnsprognosen●är●det●tvärtom●för●klimatprognoser:●Finlands●klimat●om●10– 20●år●är●klart●svårare●att●prognostisera● än●det●globala●klimatet●om●50–100●år.● Men●inte●heller●globalt●och●på●sikt●vet● vi●hur●uppvärmningen●påverkar●molnighet,●vindhastighet,●extremväder●eller●högre●havsvattennivå.
–●Vi●vet●att●havsytan●stiger●allt● snabbare,●men●i●vilken●mån●Antarktis●och●Grönland●kommer●att●bidra●vet●vi●inte,●säger●Ari●Laaksonen. Så på ett ungefär, hur ser en global klimatprognos ut efter 2050? –●Beroende●på●utsläppen●blir●det●någonting●mellan●mindre●bra●och●katastrofalt.