Dopningslabbet avslöjar allt mera
Dopning Therese Johaugs dopningsfall visar hur svårt det blivit att dopa sig utan att åka fast. Men det finns luckor i antidopningsarbetet. – Man måste kanske börja ta dopningsprover nattetid, säger Tina Suominen vid Finlands enda Wada-ackrediterade dopni
Dolly, står det på namnskylten. Dolly är en gaskromatograf.
Dolly kan avslöja om du dopat dig. Det kan också hennes kollega Paavo.
Analysinstrumenten i Finlands enda ackrediterade dopningslabb har alla sina egna namn. Enligt personalen är det lättare att bemöta dem då.
Tvärs över korridoren står vätskekromatograferna. Korridoren är dekorerad med tävlingsmaskotar: Tokyo 1991, Helsingfors 2005, Rio 2016. Snart kommer där säkert att finnas en Lahtis 2017-maskot.
– Vi har flera olika analysinstrument som gör det möjligt att leta efter väldigt många olika preparat, säger Tina Suominen, vetenskaplig vice direktör för Yhtyneet Medix Laboratoriot.
Nya analysmetoder
Preparat betyder i detta fall dopningspreparat. Substanser som är förbjudna att använda inom idrott. Erytropoietin. Anabola steroider. Amfetamin och kokain.
– Numera kan vi också upptäcka helt okända preparat, säger Suominen som vid årsskiftet blir direktör för det Wada-ackrediterade labbets dopningsanalytik.
Den norska skidstjärnan Therese Johaug åkte som bekant dit för en anabol steroid: clostebol var känt redan i DDR. Men det är först under de senaste månaderna som antidopningsforskarna kommit på hur de ska spåra clostebol flera veckor efter användningen, genom att leta efter en viss typ av omsättningsämnen eller metaboliter.
– Våra analysinstrument har blivit mycket effektivare. Nuförtiden går det att spåra långvariga metaboliter som man förut inte ens visste om att leta efter.
Inga svar om Johaug
Med andra ord: Johaugs förklaring om en sårsalva är teoretiskt helt plausibel. Hennes provsvar är inte offentliggjorda, men enligt Antidoping Norge stöder de låga metabolitnivåerna i Johaugs urinprov hennes förklaring.
– Nej. Det finns stora individuella variationer i metabolismen. Även om det skulle finnas stora mängder av metaboliter i urinet berättar det nödvändigtvis inte någonting om när eller hur preparatet använts. Provresultatet beror också på om användningen varit sporadisk eller kontinuerlig, säger Suominen.
De tiotals OS-idrottare som åkt fast i återanalyser av gamla prover från OS i Peking och London visar också för sin del hur antidopningsarbetet gått framåt. Så gott som alla de som nu åkt dit har använt gamla DDR-steroider som turinabol och stanozolol.
Våra analysinstrument har blivit mycket effektivare. Nuförtiden går det att spåra långvariga metaboliter som man förut inte ens visste om att leta efter.