Barnskyddarnas röst saknas på sociala medier
Sociala medier används fortfarande inte i någon större utsträckning inom barnskyddet, trots att det skulle göra det lättare att nå dem som behöver hjälp och att ingripa i ett tidigt skede. Det konstaterar Centralförbundet för barnskydd.
– Det finns möjligheter till förbättring i användningen av sociala medier i klient och påverkningsarbetet och framför allt i hur man kan informera och ge råd på nätet, säger centralförbundets verksamhetsledare Hanna Heinonen.
Hon påminner om att rådgivning är en del av myndigheternas arbete också inom barnskyddet. Det finns många olika kanaler som skulle kunna användas i arbetet i de fall där man inte behöver hantera sekretessbelags information eller andra begränsningar.
Orsakerna till att barnskyddsproffsen inte syns så mycket på sociala medier kan vara många, säger Heinonen. Till exempel att de har bråttom i jobbet eller att arbetsgivaren inte har gett instruktioner eller tillstånd att använda sociala medier.
På torsdagen gav centralförbundet ut en handbok om användning av sociala medier i barnskyddsarbetet. Där har man bland annat samlat ihop god praxis. Till exempel i Vanda har barnskyddet ett Instagramkonto, och på andra håll har man Facebooksidor och bloggar.
Man måste förstås fundera på vilka kanaler som når just de barn, ungdomar och föräldrar som behöver tjänsterna Hanna Heinonen Verksamhetsledare för Centralförbundet för barnskydd
– Man måste förstås fundera på vilka kanaler som når just de barn, ungdomar och föräldrar som behöver tjänsterna, säger Heinonen.
Informationen skulle också kunna vara till nytta för anhöriga som är intresserade av vilken typ av hjälp som finns att få för just ett visst barn eller en viss familj.
Extrema historier sprids
Heinonen ser av saknaden av experternas röst i sociala medier som ett problem också för att den som börjar söka information om barnskydd på nätet lätt stöter på diskussionsspalter. Där har ofta kritik mot barnskyddsarbetet och påstådda fel en framträdande roll.
– Diskussionsspalterna är litet ett slags vilda västern.
–Det ser ut som att de extrema historierna är de som lätt börjar sprida sig på nätet, säger Heinonen.