Britt Lundberg vald till Nordiska rådets president
Åländska Britt Lundberg leder Nordiska rådets arbete nästa år med titeln president. Juho Eerola blir vice. Valet skedde utan diskussion även om det i förväg väckt en del uppmärksamhet i Finland. Lundbergs mål är att avskaffa så många gränshinder mellan lä
KÖPENHAMN Nordiska rådet är det parlamentariska organet för det nordiska samarbetet, med fem länder och tre lagstiftande regioner som medlemmar.
Värdskapet alternerar mellan länderna, och nästa år är det Finlands tur.
Och det blir Britt Lundberg, lagtingsledamot på Åland, som leder det arbetet, efter att hon på sessionen i Köpenhamn på torsdagen valdes till president.
Frågan väckte en del uppmärksamhet i förväg. Sannfinländaren Juho Eerola har lett den finländska delegationen och traditionen har varit att den personen också tar över presidentskapet.
Den finländska delegationen föreslog ändå enhälligt Britt Lundberg.
Juho Eerola har bland annat uppmärksammats för sin medverkan i en video med pornografiska inslag.
Britt Lundberg säger att hon inte har ”engagerat sig” i diskussionen kring valet.
– Den finländska delegationens önskan är att det ska se ut så här. Jag är glad över nomineringen och respekterar det beslutet. Nu är det min uppgift att tillsammans med Juho Eerola axla det finländska ordförandeskapet. Eerola valdes till vice president. Britt Lundberg är ledamot för Åländsk center i det åländska lagtinget, har ställt upp i riksdagsval för Svenska folkpartiet och i Europaparlamentsval. I Nordiska rådet sitter hon i Mittengruppen där hon är ordförande.
Under fyra år har Lundberg varit talman i lagtinget. Presidentskapet, som är att leda Nordiska rådets arbete och också plenum, känns därför inte främmande för henne.
Gemensam marknad
Och det är uppenbart att hon brinner för det nordiska. Hon är bland annat glad över att hon på sessionen lyckades vända diskussionen och få igenom sin grupps förslag om ett kontor i Bryssel som ska koordinera nordiska Europaparlamentariker bland annat genom gemensamma träffar. Genom det arbetet ska nordiska ärenden bättre kunna samköras på EU-nivå.
På frågan om vilka hjärtefrågorna är, beklagar hon att hon svarar lite tråkigt.
– Jag tycker det viktiga är att eliminera så många gränshinder som möjligt.
Konkret handlar det bland annat om att arbetsmarknaden ska vara gemensam så att överskott på arbetskraft i ett land kan ta sig till ett annat där det är brist, att det enkelt ska gå att studera i ett annat nordiskt land och att pensionen inte ska bli ett problem om man flyttar.
Samtidigt är gränshinder något som man på nordisk nivå har talat om i många år. Är du frustrerad över att arbetet går så långsamt? – Det är faktiskt så att ett tiotal gränshinder försvinner per år men det är också så att det uppstår nya. Det är ändå kanske något som inte har uppmärksammats tillräckligt tydligt eller tillräckligt länge.
Just gränshinder är ett speciellt fokusområde under Finlands ordförandeskap. Hur ser du på de gränskontroller – Visst har det skakat om lite hos många och envar av oss, men vi måste ändå komma ihåg att Nordiska rådet eller Nordiska ministerrådet inte är ett överstatligt organ. Vi ska fortsättningsvis fatta våra egna beslut.
Hon säger att det är uppenbart att Sverige, Norge och Danmark bedömt kontrollerna som nödvändiga, och betonar att det måste respekteras. Den nordiska aspekten av det hela är ändå, enligt henne, att länderna informerar varandra om kontrollerna och kan diskutera de problem de medför.
Islands och Finlands delegationer gjorde till sessionen ett förslag om att isländska och finska ska vara arbetsspråk i Nordiska rådet. Enligt det ska alla handlingar finnas också på de språken.
Maarit Feldt-Ranta, socialdemokrat och vice ordförande i den finländska delegationen, säger att det handlar om jämlikhet. Förslaget hann ändå inte behandlas i Köpenhamn utan går nu vidare till utskottsbehandling.