”Samhällsansvar ska finnas överallt”

Det behövs mer undervisning i etik i högskolorna. Det anser två svenska professorer, och får medhåll av professor Gyöngyi Kovács vid Hanken, där man infört etiska frågeställningar i varje kurs.

”Eliten saknar etisk kompass” skriver professorerna Lennart Levi vid Karolinska institutet och Bo Rothstein vid University of Oxford i en debattartikel i Dagens Nyheter i början av veckan. Som stöd för sitt påstående räknar professorerna upp bland annat skandalen kring de så kallade Panama-pappren och skatteflykten, penningtvätten vid Internationella fotbollsförbundet Fifa, forskningsskandalen vid Karolinska institutet och inte minst det ymniga bonusregnet över höga chefer i näringslivet som undergräver förtroendet för de ekonomiska och politiska ledarna.

Och då förtroendet rasar och den sociala sammanhållningen eroderar frigörs plats för till exempel en Trump eller ett brexit, resonerar professorerna. Lösningen, anser de, är att etiska frågor ska ingå som en del av undervisningen i all högre utbildning.

Professor Gyöngyi Kovács, ämnesansvarig för logistik och samhällsansvar vid Svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors, håller med. Hanken stoltserar med ledord som etik, ansvar och hållbarhet, och har nyligen grundat ett center för företagsansvar tillsammans med Helsingfors universitet som ska samordna forskning kring samhällsansvar och etik. Hanken har också skrivit under FN:s principer för ansvarsfull ledarskapsutbildning, PRME.

– Vi har kommit till slutsatsen att det inte räcker med att ha en särskild kurs eller ett särskilt ämne, utan etik och samhällsansvar ska vara något som alla går igenom. Dels finns det en obligatorisk grundkurs i företagsansvar, dels en hel studiemodul som samlar kurser inom företagsansvar från varje ämne. Dessutom finns den etiska aspekten förankrad i inlärningsmålen för varje kurs och varje utbildningshelhet, säger Kovács.

Med de etiska målen vill man uppnå inget mindre än utexaminerade ekonomer som inte bara förstår sig på etiska frågeställningar utan också agerar etiskt.

– På så sätt påverkar vi i förlängningen också samhället, säger Kovács.

Rätt och rimligt svår balans

De svenska professorerna varnar för hur det kan gå om eliten drar ifrån och drar hemåt. Det är en diskussion som förs också här, nu senast i samband med den årliga uppmärksamheten kring skatter och inkomster. Hur uppmärksamma bör vi i det sammanhanget vara på tilliten mellan människor, att inte den sociala sammanhållningen eroderar? – Visst ska vi vara uppmärksamma. Det finns gott om beslut som inte beaktar miljö, samhälle, olika grupper eller ekonomin på längre sikt. Själv tror jag att en av de viktigaste frågorna, som inte diskuteras mycket i Finland, är skatteflykten. Det finns jättemånga företag och personer som inte betalar skatt i Finland. I det sammanhanget är det bra att fundera på hur vi vill att samhället ska utvecklas. Det finns fattigdom i Finland också, den kan inte förbises, och det är inte de fattiga som inte betalar sina skatter.

De årliga skatteuppgifterna som publicerades för några dagar sedan väcker i vanlig ordning såväl frågor om vad som är rätt och rimligt som om avund och rättvisa. Ur fjolårets skatteuppgifter framgår bland annat att inkomsterna för många i den absoluta vd-toppen stigit med 30, 40, 50, 60 och till och med 70 procent, samtidigt som lönerna på verkstadsgolvet knappast hållit jämna steg. Ett hurdant etiskt problem är det – om det är det? Och kan man förebygga dylik fartblindhet hos eliten? – Många har nog jobbat hårt och förtjänat sina belöningar. Men visst kan det också finnas systemfel i hur bonussystem fastslås och hur de regleras. Det varierar ganska mycket från företag till företag, men ibland ifrågasätts systemet inte tillräckligt. Vårt magistersprogram i corporate governance diskuterar just sådana här frågor.

Balansen mellan rätt och orimligt finns det många åsikter om.

– Det är en stor frågeställning. Men höga bonusar i ett företag som precis sagt upp anställda kan bra ifrågasättas. Å andra sidan blir diskussionen i medierna ofta lite skev. Alla de inkomster som redovisas kommer inte nödvändigtvis från arbetet.

Det finns så många möjligheter och så enorma resurser som rör sig globalt. Därmed finns också allt fler möjligheter att glida utanför vad som kan anses accepterat, kanske till och med utan att man själv märker det. Thomas Wilhelmsson

”Fel etik”

Uleåborgs universitet har som enda finländska universitet i nätverket Compostela Group of Universities antagit en deklaration om att etiska frågor och antikorruption ska behandlas i all högre undervisning, en deklaration som kommit till på initiativ av ovannämnda professorer. Det har ändå inte lett till några övergripande åtgärder, utbildningsrektorn hänvisar till en kurs i forskningsetik men i övrigt är det upp till de enskilda ämnena vilka etiska frågeställningar de kan tänkas ta upp. Professor Juha-Pekka Kallunki, projektledare för hållbar företagsledning vid Uleåborgs universitets handelshögskola, säger ändå att de etiska frågorna är mycket centrala i undervisningen. Det handlar om businessetik men också ansvarsfullt ledarskap överlag.

– En annan sak är sedan på vilka frågor vi ska tillämpa det etiska tänkandet. Det kan också missbrukas, sådant som är okej kan stämplas som etiskt suspekt – att tjäna pengar och bli rik till exempel. Men att ifrågasätta det går helt emot vårt marknadsekonomiska system, säger Kallunki, som inte ser till exempel optioner för företagsledare som något etiskt problem.

I Finland är vi rent av så bra på hållbar företagsstyrning att det till och med kunde vara en exporttrumf, anser Kallunki.

– Det är klart att det finns en spänning mellan egenintresse och det allmännas intresse, och enskilda fall där det slår fel finns. Men överlag är de etiska standarderna i Finland höga.

Thomas Wilhelmsson, kansler vid Helsingfors universitet, tycker inte att det är så illa ställt med den etiska kompassen hos finländska beslutsfattare, företagsledare och tjänstemän.

– Läget är inte så dåligt hos oss, men det betyder inte att det inte kunde vara bättre. Här är det klart att den högre utbildningen har en viktig uppgift.

Ökade möjligheter = ökade risker

I universitetslagen står uttryckligen att en av universitetens uppgifter är att ”fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten”.

– Vi har ju utbildningar där etiska frågor betonas väldigt mycket, till exempel medicin, juridik, teologi – de flesta av professionsutbildningarna innehåller klara etiska komponenter. Ju närmare man kan koppla etiken till substansen desto effektivare blir förmodligen inlärningen.

För tillfället stöps utbildningsprogrammen om till bredare helheter, vilket enligt Wilhelmsson också ger en bättre överblick över hur etiska frågor tas upp. Meningen är också att integrera ledarskapsutbildning som komponent i alla program, och här är etiken central.

– Frågan om etik blir hela tiden viktigare i och med globaliseringen. Det finns så många möjligheter och så enorma resurser som rör sig globalt. Därmed finns också allt fler möjligheter att glida utanför vad som kan anses accepterat, kanske till och med utan att man själv märker det.