Eleganta fantasier
Konstrecension Zoltán Popovits kombinerar olika material på de mest överraskande sätt. Eller vad sägs om möten mellan sanitetsporslin och neonslingor eller terrakotta och polyester?
●●Zoltán Popovits
Verk från åren 1966–2016 Amos Andersons konstmuseum, Georgsgatan 27. Till 9.1.2017.
Zoltán Popovits är född i Ungern, men han har bott i Tyskland, Australien, USA, Finland i flera decennier och nu igen i sitt hemland Ungern. Han studerade i USA och kom som Fulbright-stipendiat till Finland 1965. Nu visas hans retrospektiva utställning på Amos Andersons konstmuseum och verket Stål ås från 1992 finns utanför museet på Forum Platform. Ett annat verk av konstnären är installationen Oas i Forumkvarterets utgång mot Georgsgatan.
Utställningen inne i museet omfattar arbeten från hela fem decennier. De äldsta fanns med redan på Popovits första separatutställning i Helsingfors. Nostalgia visades i ett galleri på Robertsgatan 1966. De äldsta skulpturerna är konstnärens egna plagg; en grön yllestrumpa och en läderjacka, i popkonstens anda förvandlade till keramiska verk.
Respekt för materialen
Zoltán Popovits har en otrolig förmåga att upptäcka de olika materialens innersta väsen. Han kan locka fram det bästa ur dem. Det gäller oberoende av om han arbetar med naturmaterial, som lera och varierande träslag eller om han har att göra med konstgjorda material som asfalt och stål. Han hanterar alla material med yttersta respekt och hans skulpturala lösningar har både formkänsla och en tidlös elegans.
Dessutom kombinerar han olika material förutsättningslöst på de mest överraskande sätt. Eller vad sägs om möten mellan sanitetsporslin och neonslingor eller terrakotta och polyester? Ibland inkorporerar han existerande – ofta vardagliga – föremål i en skulptur, där får de en helt ny innebörd. Men i varje skulptur följer Popovits ett eget avskalat och meditativt estetiskt ideal. Hans arketypiska, eleganta former förenar i sig vitt skilda kulturella mönster från olika epoker.
Detta osvikliga sinne för materialens beskaffenhet kommer väl till uttryck till exempel i det nya verket In memoriam: Hermann Rorschach. Det består av en säng i valnöt, med en skulpterad kudde i vitmålad björk. Träets ådring på de två spegelvända brädena som utgör sängens botten bildar en figur som liknar en mänsklig gestalt utsträckt framför psykiatern Rorschach. Just han blev ju känd för sitt test med speglande bläckplumpar; ett visuellt försök att avslöja omedvetna önskningar.
Popovits stillsamma humor gör
Ofta ser man på de smäckra aerodynamiska formerna som träet antar i olika verk, att konstnären faktiskt började sin bana med att studera till flygplansingenjör.
att betraktaren kan göra flera liknande finurliga upptäckter på många håll bland de utställda verken.
Nollställda miner
Konstnären säger själv att han ofta låter träets egen form bidra till konstverkets utformning. Det syns i många av de huvuden som under årens lopp har blivit ett återkommande fenomen i Popovits produktion, ett exempel är Kainsmärke, ett huvud i körsbärsträ från 2015. Där är bara en del av trästycket skulpterad, slipad och polerad. Resten är det råa träet märkt av tid och öden.
De skulpterade ansiktena har inga ögon och minerna är helt nollställda. På det sättet blir tolkningarna öppna och varje åskådare kan använda skulpturerna som projektionsytor för egna känslor och tankar. Lockfågelmask är utförd i granträ. Också här är träets ådring skickligt utnyttjad som fågelns fjäderskrud. Vänder man på skulpturen ser man att verket är en dubbelbild. Under fågeln gömmer sig ett ansikte. Betraktarens egen fantasi får skapa verket på nytt varje gång det beskådas.
Aerodynamiska former
Det finns många andra motiv, som Zoltan Popovits gärna återkommer
till. Huset, porten, fågeln och skeppet hör till dem. Ofta ser man på de smäckra aerodynamiska formerna som träet antar i olika verk, att konstnären faktiskt började sin bana med att studera till flygplansingenjör.
Träets former är ofta sinnligt mjukt rundade, som i Valens foster ett verk i olivträ från 2013. Skulpturen inbjuder till beröring och faktum är att det för en gångs skull verkligen är tillåtet att smeka flera av verken. Museet ordnar även guidade visningar av utställningen för synskadade, som med händerna får uppleva konstverken.
Uppe i sjätte våningen finns huvudsakligen verk i metall kombinerad med bland annat marmor och granit. Här får vi se arbeten i miniformat, inspirerade av små fynd från naturen. Det är miniatyrlandskap och stadsvyer, som alla gömmer både uppenbara och mera dolda berättelser.
Dessutom finns här fyra uppsättningar schackpjäser. De är resultatet av flera vandringar i naturen; Popovits har använt sig av skalbaggar, kräftskal, en trollsländas vingar och någon fågelskalle när han format schackpjäserna.