Finländarnas oro över säkerheten har minskat

Hotet som finländare upplever gentemot sin egen och landets säkerhet har lättat en aning jämfört med för ett par år sedan.

59 procent av dem som svarat på en enkät som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har gjort anser att finländarna kommer att leva i en osäkrare värld de närmaste fem åren. Andelen har minskat med 6 procentenheter sedan i fjol.

Samtidigt minskade viljan att försvara landet med sju procentenheter. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) anser att utvecklingen är oroväckande.

– Vi kan endast gissa vad som orsakat denna utveckling och därför finns det skäl att undersöka saken, skriver Niinistö i sin blogg.

Även om förändringen är statistiskt betydande ligger finländarnas vilja att beväpnat försvara landet inom samma nivå på 70–80 procent som under de senaste 25 åren.

Nästan nio av tio vill att försvarsanslagen hålls minst på samma nivå som nu. Fyra av fem stöder att den nuvarande värnplikten fortsätter.

Natomotståndet oförändrat

Finländarnas stöd för ett medlemskap i Nato har minskat en aning. En fjärdedel av dem som svarade stödde ett medlemskap medan 61 procent var emot.

Vid en motsvarande mätning för två år sedan stödde 30 procent ett medlemskap. Antalet motståndare har förblivit i stort sett oförändrat medan antalet osäkra har ökat.

Om Sverige eventuellt går med i Nato ökar också finländarnas intresse. Då stöder en tredjedel av finländarna ett Natomedlemskap medan 54 procent fortfarande säger nej.

Däremot är stödet för Finlands nuvarande militära samarbete med olika parter betydligt större. Det överlägset populäraste alternativet är samarbetet med Sverige och de övriga nordiska länderna som stöds av 94 procent. Ett samarbete med USA och Nato stöds av nästan två tredjedelar av dem som besvarade enkäten.

Flyktingar och arbetslöshet oroar

Flyktingsituationen ute i världen (85 procent) och sysselsättningsläget i Finland (84 procent) är de frågor som oroar finländarna klart mest. Till exempel antalet invandrare och asylsökande i Finland kommer klart efter med 61 procent.

Finländarnas förtroende för hur utrikespolitiken sköts har ökat jämfört med i fjol. Då tyckte 63 procent att den sköttes bra, nu anser 70 procent så.

Före årets mätning hade förtroendet för hur utrikespolitiken sköts minskat under hela 2010-talet i PFI:s mätningar.

Undersökningen bygger på intervjuer med tusen finländare i september–oktober. Felmarginalen är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.