Den kontantlösa vardagen

● Jag äter frukost när min vän undrar om jag vet att alla indiska 500- och 1000-rupiesedlar blivit ogiltiga. Jag förstår inte vad hon pratar om förrän hon förklarar att Indiens premiärminister Narendra Modi kvällen innan förbjudit 86 procent av alla kontanter. Nyheten slog ner som en bomb i ett land där nästan hälften av de 1,3 miljarder invånarna saknar bankkonton. Därtill är den svarta ekonomin enorm och endast några procent av befolkningen betalar inkomstskatt.

Det irriterar såklart makthavarna som tidigare i år uppmanade indierna att deklarera svarta tillgångar under en tillfällig skatteamnesti. Över 9 miljarder euro betalades in och nu är nästa steg att tvinga fram ännu fler dolda sedelhögar.

Mutor sker framför allt med kontanter, du kan liksom inte göra en banköverföring till en korrupt tjänsteman som vill ha ”en gåva” innan personen gör sitt jobb. Svarta pengar flödar och hittills har de gått rakt in i en parallell ekonomi. Fastigheter har alltid ett officiellt pris, där de svarta kontanterna inte är inräknade, och ett verkligt pris där en svart summa är inkluderad. Kortbetalning är särskilt ovanligt när det gäller exklusiva produkter, berättar en vän som säljer dyra pashminasjalar från Kashmir. I hans omtvistade delstat lär svarta pengar också finansiera den politiska extremismen som vill ha självständighet från Indien.

● Skälen till Modis drastiska drag är många, precis som följderna. De flesta, inklusive jag själv, har fått köa i dagar för att få kontanter. Människor har dött då de nekats vård på sjukhus som inte vill ta emot gamla sedlar och fallit ihop av utmattning utanför bankkontor. På landsbygden lider miljontals människor som inte kan ta sig till en bank.

Nu undrar alla indier vad kaoset kommer att leda till.

Många menar att det är en manöver mot oppositionen, eftersom det snart är val i de stora delstaterna Gujarat, Uttar Pradesh och Punjab. I valtider regnar det svarta pengar och risken för korruption och mutor är särskilt stor. Många politiker lär själva ha gömt undan stora summor, så regeringspartiet BJP har bett alla sina parlamentsledamöter att redovisa sina banktransaktioner efter kontantstoppet. Troligen blir resultatet inte offentligt, då det redan finns nya system för att tvätta pengar, mot att mellanhanden tar ut en rejäl avgift för besväret. Guldpriset har skjutit i höjden, då sedlars värde inte längre kan garanteras.

● Min frukthandlare förklarade häromdagen att affärerna går dåligt, precis som för alla andra som inte har kortmaskiner.

Det är svårt att hanka sig fram i en kontantlös vardag när det inte ens går att betala med kort för en tågbiljett på de statliga järnvägarna eller för att skicka ett paket på den statliga posten.

Några hoppas på att den digitala ekonomin som införs med våld ska göra det svårare att vara korrupt tjänsteman eller gömma undan pengar. Jag tvivlar. De riktigt stora tillgångarna har investerats någon annanstans, i fastigheter, i guld eller i skatteparadis. Korruptionen har fått mer raffinerade former och de riktiga skattesmitarna är betydligt svårare att komma åt än genom att införa ett tillfälligt kontantstopp.