Ger fart åt flyktingberättelse
En aprilnatt 2015 satt Omar i fören på en överlastad gummibåt och försökte navigera från Turkiet till Grekland med en bråkande gps. Fredrik Lång återberättar hans flykt på ett sympatiskt sätt.
Läkaren Omar lämnade Mosul i Irak 2015. Småningom kom han till Helsingfors. Nu har författaren Fredrik Lång återberättat hans historia som publiceras som e-bok av Svenska Yle.
Bokrecension ●●Flykten från Mosul Omars berättelse, återberättad av Fredrik Lång Svenska Yle 2016.
Under sommaren 2015 kom Omar fram till Helsingfors, där han via bibliotekarien och aktivisten Sunniva Drake kom i kontakt med författaren Fredrik Lång, som nedtecknat hans berättelse.
Exakt vem Omar är får vi inte veta. Men han uppges vara född i mitten av åttiotalet i Mosul i Irak, där han utbildat sig till läkare. Som sådan blev han hårt ansatt av IS efter deras ockupation av staden i juli 2014 – Omar berättar hur islamisternas krav på att alla läkare måste svära trohet mot kalifatet blev allt starkare. En stor del av hans liv innan flykten handlar om hur han försöker göra sitt jobb, bida sin tid och på något sätt specialisera sig som läkare i krigets och kaosets skugga.
Till sist blir situationen ohållbar och Omar bryter förlovningen med kusinen i Bagdad (dit han inte kan resa), lämnar sin familj (mamma och pappa samt sex yngre syskon) och beger sig mot Europa. Han väljer rutten via Turkiet, med överlastad gummibåt över till den grekiska övärlden och sedan upp genom Balkan, ofta i fara och ständigt utsatt för skurkaktiga människosmugglares godtycke och girighet.
I en intervju på svenska.yle.fi, som publicerat Flykten från Mosul i digital form, säger Fredrik Lång att han funderade på att omforma Omars berättelse till en fiktiv bok, men att han är glad att han valde att berätta den rakt upp och ner, dokumentärt.
Det är jag också. I det här fallet verkar det litterärt effektivare och etiskt hederligare att välja en form som ligger nära journalistikens litterära reportage. Att enbart låta Omars röst höras, utan några som helst inpass från författaren, fungerar också utmärkt. Jag tänker vid något tillfälle på den svenska journalisten Jesper Huors reportagebok I väntan på talibanerna (2010), vars starkaste text på ett liknande sätt ger röst åt en afghansk undergroundpoet i Kabul.
Lång har säkert haft ett delikat jobb med att välja och välja bort bland olika pusselbitar, sidospår och utvikningar i Omars historia, men med sina korta stycken är Flykten från Mosul en berättelse som rör sig framåt med god fart. Den är lagom intim men har – något överraskande och trots all förtvivlan och död i berättelsens fond – inte en särskilt mörk grundton. Kanske har det att göra med att Omar, såsom Lång ger röst åt honom, framstår som en kompetent och rationellt tänkande ung man, förhållandevis välrustad för flyktens umbäranden. Ja, emellanåt förnimmer jag en sorts käckhet, som
för tankarna till någon äventyrsberättelse eller pojkbok från 1800-talet: en där huvudpersonen aldrig helt förlorar fästet.
Någon kunde kanske uppfatta detta som trivialiserande, men syftet är nog ett helt annat. I den här flyktingberättelsen reduceras flyktingen inte till en passiv och ömkansvärd spillra i ödets kastvindar utan är ett aktivt subjekt, en handlande aktör i sitt eget liv. Det är tyvärr inte alltför vanligt ens i den välmenande flyktingnarrativen, som ibland har en tendens till objektifiering.
Sen kan det hända att Lång (född 1947) gett denna åttiotalist ett språk som vid något tillfälle för tankarna till en inte helt färsk pojkbok (nittonhundratalets åttiotalister slår sig till exempel inte ”i slang” med någon – för att göra en randanmärkning till en sympatiskt berättad helhet).
Yle testar nytt
Flykten från Mosul verkar vara en del av en satsning från Svenska Yles sida att testa nya sätt att berätta. I slutet av sommaren ockuperade radioteatern Lappvikens sjukhus där ljudinstallationen Röster ur själarnas rum fick en konkret fysiskt och historiskt rum. Också den berättelsen byggde på dokumentärt material, och i den arbetsgrupp som bistått Lång ingår flera redaktörer, varav Radioteaterns dramaturg Janina Jansson också hade ett finger med i spelet i Lappvikenprojektet.
Den här gången måste man ändå fråga sig om presentationen på svenska.yle.fi är optimal. Yle har valt att spränga in en massa arkivmaterial i berättelsen, ofta i form av videoklipp från finlandssvenska nyhetssändningar. Men även om syftet att erbjuda ett mångfasetterat dokument över flyktingströmmen och dess bakgrund är gott, stör tilläggsmaterialet läsningen och skapar en sorts redundans. Då rekommenderar jag hellre att först ladda ner e-boken och läsa den i lugn och ro. Efter det kan man ta en titt på bonusmaterialet.
Det som i så fall kanske saknas är ett kompletterande perspektiv till Omars förhållandevis positiva, om än inte aningslösa, syn på Saddam Husseins styre. Den ogenomtänkta och illegala amerikanska invasionen 2003 lade helt klart grunden för dagens kaos, och visst ligger det en sanning i att Saddam (liksom en gång Tito i Jugoslavien) bidrog till att dämpa konflikter mellan olika religiösa och etniska grupper inom en någorlunda sekulär nation. Men Omars uppfattning om Saddam som en ledare man kunde ha fördragsamhet med skulle inte nödvändigtvis delas av till exempel shiamuslimer eller kurder.
Men även om syftet att erbjuda ett mångfasetterat dokument över flyktingströmmen och dess bakgrund är gott, stör tillläggsmaterialet läsningen och skapar en sorts redundans.
Fredrik Sonck
recensent