Klassikern – hur ska SFP nå svenskspråkiga unga?
Vad gör SFP? Vem är SFP? Vad luktar … De svensktalande finländarnas eget parti lever enligt siffrorna inte riktigt upp till potentialen i huvudstadsregionen. SFP var i årtionden på riksplanet större än partiets väljarstöd.
SFP försvarar finlandssvenskarnas intressen men i dag känner många svenskspråkiga väljare att de hittar kandidater i andra partier som både är för svenskan i Finland och argumenterar trovärdigt för allt annat, till exempel miljön och övriga minoriteter. De partierna är större och har därmed mera makt.
Helsingfors är en multikulturell stad och starkt tvåspråkig. Huvudstaden och hela regionen har en omfattande svenskspråkig befolkning. Här finns utbildningar och starka institutioner som verkar för det svenska. Hufvudstadsbladet, till exempel. Språket och utmaningarna förenar men det räcker inte. Det vet man också på Mannerheimvägen 18.
En liberal världssyn som bland annat återspeglats i de förtroendevaldas frihet att i stadsfullmäktige rösta enligt samvete har åtminstone i Helsingfors tryggat harmonin. I Esbo har den fina fasaden sprickor. Internt käbbel har antecknats på nyhetsplats och insändarsidan i HBL. Med drygt tre månader till kommunalvalet är läget i Esbo kärvt. I förra valet fick hela partiet ett lyft i och med Carl Haglunds kandidatur. Nu saknas ett eller helst flera tydliga affischnamn.
I Vanda, sägs det, går SFP i Sam- TOMMY POHJOLA 029 080 1366 tommy.pohjola@ksfmedia.fi lingspartiets ledband men Vandasvenskarna som räknas i flera tusental har det bra. I Grankulla är det sedan SFP som regerar.
SFP i Helsingfors överväger att ställa upp med egen kandidat i borgmästarvalet. Det är klokt för det ger synlighet också på finska. Annars är det ju ganska tunt med SFP-politiker i finskspråkiga huvudstadsmedier.
Vad har SFP uträttat under den senaste fullmäktigeperioden? Det frågar många i början på april. En annan och minst lika viktig fråga är hur de andra partiernas ”svenska” politiker har jobbat för det svenska? Själv har jag på känn att det för många av dem fungerar så att man i kampanjen talar till svenskspråkiga väljare men räknar med SFP:s initiativ så fort arbetet i kommunalpolitiken börjar.
Skolorna är en knäckfråga för de svenskspråkiga i huvudstadsregionen och så fort en skola, ett eftis eller ett daghem är hotat är larmet hårt. För snart ett år sedan var det nästan kris i SFP när Cygnaeus och Busholmen ställdes mot varandra i södra Helsingfors. I Esbo har nämnden Svenska rum reagerat starkt på tjänstemännens förslag att stänga lågstadieskolorna Smedsby, Rödskog och Bemböle. Vård och då särskilt äldreomsorgen är ett annat kärnområde för SFP.
Guggenheim delade SFP i Helsingfors och samma gäller exempelvis beslutet att stänga flygplatsen i Malm, men det är knappast sådana sakfrågor som är avgörande för SFP:s väljare. Vem ska man rösta på? Varför? I Helsingfors är Marcus Rantala, som sitter i stadsstyrelsen och är ordförande i Arbis direktion, och Björn Månsson, som är fullmäktigegruppens ordförande och medlem i direktionen för Helsingforsregionens trafik HRT, mest synliga. Samma gäller erfarne Jan D. Oker-Blom som varit suppleant under den här valperioden. Kan någon av kvinnorna som redan är med eller på väg in starta upp en bra kampanj?
Med makt och ansvar ökar risken för kortslutningar som väljarna minns. Det är bevisat av De gröna, SDP och Samlingspartiet som HBL tidigare skrivit om. Svenska folkpartiets eventuella misslyckanden är betydelsefulla och i värsta fall ödesdigra för den egna referensgruppen men aldrig avgörande i den stora bilden. Kompromisser är SFP:s väg också i fortsättningen – utom när det gäller svenskan.
Kompromisser är SFP:s väg också i fortsättningen – utom när det gäller svenskan.