Exporten ska slå fast lönetaket
Inga större oenigheter. Det intygar arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna inom exportbranschen om beredningen av den så kallade Finlandsmodellen. Men förhandlingar med de andra parterna väntar inom kort.
Finlandsmodellen syftar på principen att de konkurrenskänsliga exportbranscherna slår fast den övre gränsen för löneförhöjningar. Först efter det förhandlar den offentliga sektorn och servicebranscherna om sina kollektivavtal, och deras löneförhöjningar får inte överskrida dem i exportbranschen.
Fredag nästa vecka får representanter för de övriga sektorerna för första gången sätta sig vid samma förhandlingsbord som exportbranschen.
– Utan diskussioner med den offentliga sektorn så blir det ingen ny arbetsmarknadsmodell. Den stora utmaningen är att få den offentliga sektorn och servicebranscherna att binda sig vid den nya modellen, säger fackförbundet Pros ordförande Jorma Malinen.
Kollektivavtalen inom exportbranschen är de första att löpa ut, så deras lönebeslut påverkar förhandlingarna på det övriga arbetsmarknadsfältet oberoende av modell. Exportförbunden vill ge de övriga en signal om att en lönetävlan skulle vara skadlig för Finlands konkurrenskraft.
–Facken inom servicebranschen och den offentliga sektorn har kanske hittills inte tänkt på sakerna från synvinkeln att det som är bra för exporten är bra för hela hemmamarknaden, säger Eeva-Liisa Inkeroinen, arbetsmarknadschef på Teknologiindustrin.
En finsk fabrik behöver tjänster och betalar skatter, vilket innebär att löneförhöjningar inom andra branscher påverkar dess konkurrenskraft. Å andra sidan tjänar en pappersarbetare så mycket mera än ett butiksbiträde, att identiska procenthöjningar för båda inte är något man hurrar för på servicefacket Pam.
– Vi kan inte delta i en modell som cementerar inkomstklyftorna mellan könen och de olika branscherna, säger Pams intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo.
En möjlig lösning är jämställdhetspotter och löneförhöjningar som bestäms delvis i procent och delvis i euro, och som på det sättet hämmar växande löneskillnader.
Inom exportsektorn finns det intresse för en gemensam löneuppgörelse.
– Det finns tiotals olika kollektivavtal inom exportbranscherna. Vi kunde mycket väl försöka nå en bredare överenskommelse som en signal till resten av arbetsmarknaden, säger Inkeroinen på Teknologiindustrin.
Pappersförbundets ordförande Petri Vanhala säger att FFC inte är enigt om hur löneförhöjningarna ska slås fast, men att alla ändå borde förbinda sig vid samma exportfokuserade tankesätt.
–Om exportfacken däremot inleder en inbördes lönetävlan är vi i en svårare sits. Uppgörelsen måste vara uniform, säger Vanhala.