Utdragen brexit hot mot global ekonomi

HBL listar åtta fenomen som hotar den spirande världsekonomin

Storbritanniens EU-ambassadör Ivan Rogers kritiserar sitt lands regering i ett brev till kolleger. Rogers skriver att ingen vet vad den regeringens förhandlingsmål för en brexit, ett EU-utträde, är.

Rogers utfall är det senaste tecknet på att det brittiska EU-utträdet kan dröja betydligt längre än vad den brittiska regeringen låtit påskina. Osäkerheten om brexit är också en osäkerhetsfaktor för världsekonomin.

Den ekonomiska politik Donald Trump verkligen väljer att driva är en annan faktor som påverkar den globala ekonomin i år. Inom EU går tre länder till val, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Valresultaten påverkar det ekonomiska samarbetet inom EU.

Terrorismen som nu drabbar alla delar av världen innebär att de protektionistiska strävandena får ytterligare fotfäste. Det påverkar ekonomin när var och en i första hand ser om sitt eget hus.

Året är nytt, men de ekonomiska utmaningarna i mångt och mycket desamma som i fjol både globalt och på hemmaplan. Inom EU orsakar dessutom val i tre viktiga medlemsstater, Frankrike, Nederländerna och Tyskland osäkerhet. Politiken påverkar också ekonomin.

HBL har gjort en lista på några av de faktorer som har inverkan på den ekonomiska utvecklingen i år.

1. Brexit

Storbritannien röstade i juni i fjol för att lämna EU. Sedan dess har ingenting konkret hänt och Högsta domstolen funderar fortfarande på om ett utträde ur EU måste genomgå en omröstning i det brittiska parlamentet.

Premiärminister Theresa May väntas berätta om den planerade tidtabellen för ett utträde innan utgången av mars. Hon lovar britterna ett bra avtal med EU och manar nationen till enighet.

Bankirer, forskare och studenter hör ändå till dem som är skeptiska. Storbritannien har bara att förlora på att lämna EU anser de. Många banker planerar att flytta till Tyskland eller Frankrike och prognoserna för den brittiska ekonomin är inte rosiga.

Finland påverkas inte speciellt mycket av brexit, den direkta finländska exporten till Storbritannien är begränsad.

2. Val i EU-länder, ECB:s linje

Frankrike, Nederländerna och Tyskland går alla till val i år. Även om de högerpopulistiska partierna kanske inte blir så stora att de kommer åt att bilda regering i något av länderna kommer diskussioner om EU:s framtid att vara en viktig fråga i valdebatterna. Många av de högerpopulistiska partierna är väldigt kritiska mot EU.

Populismen kommer under året därför att påverka också EU:s ekonomi. Om förbundskansler Angela Merkel sitter kvar efter höstens val innebär det stabilitet åtminstone i EU:s starka ekonomi Tyskland.

EU:s ekonomi blir ändå inte så stark under året att Europeiska centralbanken ECB skulle upphöra med sina stödköp, åtminstone

inte innan hösten, tror ekonomerna. Inte heller är någon höjning av styrräntan att vänta.

3. Italienska och tyska storbanker

Deutsche Bank och italienska Monte dei Paschi hörde till fjolårets krisbanker. Det finns också andra större banker inom unionen som inte klarar de solvenskrav ECB ställer.

De nationella myndigheterna och ECB är ändå medvetna om problemen så någon kollaps som fäller övriga europeiska banker är knappast att vänta. Bankerna är för stora och viktiga för finansmarknaden för att tillåtas kollapsa. Systemkritiskt kallas det.

Banksektorns problem visar ändå att omfattande ekonomiska och strukturella reformer behövs, påpekar ekonomer.

4. Oljepriset

Det historiskt sett låga oljepriset steg mot slutet av fjolåret och har fortsatt att stiga under årets första dagar. Oljemarknaden hoppas på ett avtal mellan de oljeproducerande länderna både inom och utanför Opec om att begränsa produktionen. Det skulle få den stigande trenden att fortsätta.

Ett lågt oljepris har både positiva och negativa konsekvenser på ekonomin, beroende på ur vems synvinkel man ser på det. Den oljeanvändande industrin och transportsektorn drar nytta av det och därför främjar ett lågt oljepris tillväxten.

De oljeproducerande länderna, som till exempel Ryssland, däremot är stora förlorare, deras ekonomier är mycket beroende av oljan.

5. Rysslands ekonomi

Ett stigande oljepris förbättrar Rysslands ekonomi och många ekonomer tror att botten nu är nådd i vårt östra grannland. Tillväxten kommer ändå att vara långsam eftersom de ryska investeringarna i stort sett varit obefintliga de senaste åren.

EU:s sanktioner till trots är en uppgång i den ryska ekonomin goda nyheter för Finland. Finska företag tror enligt den finsk-ryska handelskammaren på att affärsverksamheten i Ryssland ökar i år. Företagen får stöd av tullens statistik. I augusti i fjol vände exporten från Finland till Ryssland och var för första gången på tre år positiv.

Ett uppsving i de rysk-amerikanska relationerna kan också ge den ryska ekonomin en knuff uppåt.

6. Trumps protektionism

En av de stora osäkerhetsfaktorerna i år är vilka vallöften USA:s nyvalde president Donald Trump infriar och vilka effekterna då är på den globala ekonomin. En klar farhåga är att de protektionistiska tendenser som redan i fjol var tydliga förstärks under året.

Om Trump förverkligar de offentliga investeringsprogram han lovade under valkampanjen kan den amerikanska ekonomin uppleva en snabbare tillväxt än tidigare beräknat. Detsamma gäller om produktionen av fossila bränslen tar ny fart. Den stora förloraren är i så fall miljön.

7. Kina

Kinas ekonomi som i fjol var ett orosmoment i den globala ekonomin har stabiliserats. Den ökande skuldsättningen vållar ändå fortfarande huvudbry.

Trots att den ekonomiska tillväxten i Kina beräknas vara något mindre i år än i fjol hör Kina ändå till världens snabbast växande ekonomier. Årets bnp-tillväxt beräknas ligga över 6 procent.

Nyhetsbyrån Bloomberg som sammanställt en lista på pessimisternas år 2017 varnar för ett handelskrig mellan Kina och USA. Ett sådant skulle få ödesdigra konsekvenser för den globala ekonomin.

8. Terror- och cyberattacker

Terrorismen som nu drabbar alla delar av världen innebär att de protektionistiska strävandena får ytterligare fotfäste. Det påverkar ekonomin när var och en i första hand ser om sitt eget hus.

Pessimisterna spår dessutom att terrorn utvidgas och cyberattacker mot stora, systemkritiska banker kan försätta hela den finansiella marknaden i västvärlden ur spel.

Konkreta siffror och sannolikheter går inte beräkna, men forskarna varnar för att det här är ett reellt hot.

Tillbaka till Bloombergs pessimistiska lista: Populära ”Internet of things” blir ”Internet of bad things”. Trump hamnar i tänderna på Wikileaks och statligt sanktionerade cyberattacker drabbar också infrastruktur och kraftverk.