Expert: Terrorattackerna i Europa är det nya normala
Terrorattacker har blivit del av det nya normala i Europa, säger den kända svenska terrorforskaren Magnus Ranstorp. Det är svårt att stoppa ensamma gärningsmän och terroristernas kommunikation genom nättjänster är svår att spåra.
På lördag har det gått två år sedan attacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. Cherif och Said Kouachi stormade in på tidningens redaktion och mördade över tio personer.
Bröderna dödades i en eldstrid med polisen två dagar senare. Även Amedy Coulibaly, som tog och mördade gisslan i en kosheraffär, dödades. Terrorattackerna upprörde världen och skapade en stor våg av medkänsla.
I efterhand kan man konstatera att dagarna i början av januari 2015 endast var början och att värre attacker var att vänta: Paris i november samma år, Bryssel i mars 2016, Nice i juli och Berlin i december.
För att inte tala om attackerna i Turkiet och det ständiga flödet av mer småskaliga terrordåd.
De flesta av gärningsmännen döda
Ett gemensamt drag för de senaste två årens större terrordåd i Europa är islamistisk extremism. Ett annat är att de egentliga gärningsmännen dog under eller kort efter dåden. De kändaste gripna terroristerna är Saleh Abdeslam som i alla fall var förare under attackerna i Paris och Mohamed Abrini – mannen med hatten – som fångades på bild kort bombdådet på flygplatsen i Bryssel.
Abdeslam har vägrat att svara på utredarnas frågor efter att han överlämnades till Frankrike från Belgien. Trots problemen har utredarna enligt Ranstorp lyckats pussla ihop en rätt bra bild av brotten.
– I till exempel Bryssel genomfördes attackerna av fyra till fem personer, men kring 30 personer var inblandade. Av dem har flera gripits och ställts inför rätta. Man har lyckats slå ut nätverket som verkade i Frankrike och Belgien, säger Ranstorp.
Attackerna i Paris och Bryssel har visat sig vara sammanknutna på många nivåer. Alla gärningsmän var EU-medborgare även om flera av dem hade besökt bland annat Syrien.
IS tar på sig skulden
Utöver grupper som ”kommandogruppen” från Bryssel har terrordåd även utförts av individer som verkar ha agerat på egen hand. IS har i efterhand uppgett sig ha arrangerat flera av de här attackerna, vilket har väckt misstankar om att extremiströrelsen försöker utnyttja spontana våldsdåd för sin egen propaganda.
Ranstorp säger att det nog förekommer. Han säger sig till exempel inte vara övertygad om IS roll i attacken i Nice även om rörelsen har tagit på sig skulden.
– Men jag skulle säga att i 80 procent av fallen så är det de (IS) som ligger bakom attackerna.
Ofta har gärningsmannen varit i kontakt med IS inför terrordådet genom sociala medier. De har till exempel skickat videosnuttar till IS som rörelsen sedan kan använda för sin propaganda efter dådet.
– De har alltså handlat ensamma, men varit fjärrstyrda, säger Ranstorp.