Enigt och starkt i Helsingfors
Tommy Pohjolas analys av SFP:s utgångspunkter inför kommunalvalet i Helsingfors (HBL 3.1) tarvar några kompletteringar.
Jan D. Oker-Blom har nog åter varit ordinarie ledamot av stadsfullmäktige sedan Astrid Thors redan 2013 och Nils Torvalds 2014 på grund av sina internationella uppdrag avgick. Ordinarie är också efter Päivi Storgårds bortflyttning från orten Laura Finne-Elonen.
Då Pohjola efterlyser fler synliga kvinnliga kandidater har vi bland ersättarna redan svenska skolsektionens ordförande Veronica Hertzberg, kulturnämndsmedlemmen Lotte Granberg-Haakana och SFP:s vice ordförande Silja Borgarsdóttir-Sandelin. Då han undrar hur SFP ska nå de unga väljarna har vi all anledning att se med tillförsikt på ungdomsförbundet SU:s förutsättningar att attrahera. Både SU och SFP har under hösten fått många nya medlemmar.
SFP-gruppen har ingalunda varit delad i frågan om Malms flygplats, utan tvärtom – bortsett från ett par minigrupper – varit den enda fullmäktigegruppen som enigt stött bevarandet av den. Över huvud taget var vår grupp helt enig i invändningarna mot den nya generalplanen med bland annat dess intrång i Centralparken. Enig var vi också i försvaret av Vårdö som grön- och rekreationsområde, liksom i ifrågasättandet av de dyra broarna över Kronbergsfjärden.
Pohjola har helt rätt i att våra ledamöter har rätt att rösta enligt samvete. I större frågor har det ändå varit ytterst sällsynt att vi inte har röstat lika.
Helt rätt har Pohjola i att svenskar i andra partier tycks lita på att det är SFP som tar initiativ i svenska angelägenheter. Detta är vi bara stolta över. Det senaste exemplet är protesten mot det enspråkigt finska namnet på det nya centrumbiblioteket.
SFP:s andel av rösterna i Helsingfors ligger på drygt sex procent. Andelen svenskspråkiga i staden är något lägre, så skillnaden kan förklaras bara på två sätt. Valdeltagandet är traditionellt högt på svenskt håll. Och eftersom det finns svenskar som röstar också på andra partier, får vi ett betydande rösttillskott också från finskt håll. Vi är alltså mer än ett språkparti.