Hjälpvilja finns men ekonomin dalar
Bistånd Staten skar kraftigt ned sina biståndspengar. Men i stället donerar finländare mer pengar till utvecklingshjälp än tidigare, uppger biståndsorganisationer som FNB talat med.
Antalet månadsdonationer har ökat med jämn takt de senaste åren, men de jämnar inte ut regeringens nedskärningar i biståndshjälpen, säger chefen för enheten för medelsanskaffning vid Finlands Röda Kors, Anna Laurinsilta. Staten gjorde stora nedskärningar i utvecklingshjälpen i fjol.
Laurinsilta säger att flyktingkrisen år 2015 har fått fler att stöda Röda Korsets verksamhet.
– Att donationerna har ökat beror också på att vi de senaste åren har satsat mycket på att rekrytera långvariga donatorer. Vi rekryterar donatorer bland annat genom att möta människor på gatan och med digital marknadsföring.
För två år sedan låg organisationens resultat för verksamheten i Finland och katastroffonden på över 20 miljoner euro då resultatet vanligen ligger på omkring 15–16 miljoner.
Av donationerna går kring 11–12 miljoner euro per år till utlandskatastroffonden vid Finlands Röda Kors. Ur fonden styrs också pengar till biståndssamarbete.
”Ett kritiskt läge”
Summan av donationerna som Finlands Flyktinghjälp samlat in har också ökat med cirka 200 000 euro på ett par år. I dag får organisationen in cirka 600 000 euro per år och en stor del av donationerna kommer från enskilda månadsdonatorer.
–Det är svårt att bedöma vad som fått finländarna att donera mer pengar. Enligt min tolkning har både flyktingsituationen och nedskärningarna haft en inverkan, säger Annu Lehtinen, verksamhetsledare vid Finlands Flyktinghjälp.
Enligt Lehtinen är många biståndsorganisationer ändå nu i ett kritiskt läge.
– Då regeringen presenterade nedskärningarna för två år sedan hade många organisationer fortfarande överförda pengar till sitt förfogande, men nu börjar nedskärningarna kännas på riktigt, säger Lehtinen.
Medvetna donatorer
Summan av den årliga penninginsamlingen som fackförbundens solidaritetscenter i Finland (SASK) riktar till enskilda donatorer har ökat från cirka 20 000 euro till ungefär 100 000 euro under de senaste åren. Centret får också stöd av flera fackförbund. Organisationens verksamhet stöder bland annat anställdas rättigheter och utbildning. Dessutom främjar organisationen bland annat demokrati i utvecklingsländer.
Enligt verksamhetsledaren Janne Ronkainen har organisationen de senaste åren satsat mer på penninginsamling än tidigare. Donatorer har rekryterats via sociala medier och under olika utbildningsevenemang.
– Vårt budskap har varit att vår finansiering har minskat, men att behovet av hjälp i utvecklingsländer inte har försvunnit.
Ronkainen vet inte huruvida människors vilja att donera har påverkats av nedskärningarna eller av en effektivare insamling.
– Vi har inte varit tvungna att tala om för människor att organisationerna har en sämre ekonomisk situation
är förr, eftersom folk vet om det. Efter nedskärningarna har även fler blivit medvetna om situationen och det har hjälpt penninginsamlingen.