Ont om is på Östersjön
Mängden is på Östersjön är liten för årstiden. Isvinterns gång är visserligen svår att förutspå, men det ska nästan till ett mirakel om det ska bli strängt vinterväder före våren, säger isexperten Jouni Vainio vid Meteorologiska institutet.
Det finns is på cirka 40 000 kvadratkilometer. Det innebär att 10 procent av Östersjön, främst i den norra delen av Bottenviken, har frusit till. Det är klart mindre än medeltalet för den här tiden på året. Issörjan som packat sig vid kanten till den fasta isen gör det svårt för fartyg att röra sig.
Enligt forskningsresultaten var fjolåret det varmaste som någonsin mätts på jorden. De fem varmaste åren under den tid som mätningar gjorts har alla infallit på 2000-talet.
Klimatförändringen syns också i isförhållandena i Östersjöområdet, säger havsforskningsenhetens chef Jari Haapala vid Meteorologiska institutet. Enligt honom har de senaste 30 åren varit mildare än någon annan lika långa tidsperiod efter att man började göra mätningar på 1720-talet. Mätningarna bygger på hur stora områden som varit istäckta.
Blitt och strängt väntas
Att världens medeltemperatur stiger syns inte alltid i vardagen på Östersjön.
– Ju mindre skala man går till på jorden, desto större är variationerna mellan olika år, förklarar Haapala. Som exempel nämner han vintern 2012, då Finlands havsområden var ordentligt frusna.
Enligt Haapala kan vi vänta oss att variationerna fortsätter de kommande 50 åren med både stränga och milda vintrar.
– Men sannolikheten för stränga vintrar blir mindre och mindre.
Vintrarna har blivit kortare, och de isfattiga perioderna ser ut att ha ökat, säger också Vainio med 30 års erfarenhet.
– Hos oss på istjänsten inleder vi arbetet senare än vi brukade och slutar tidigare på våren, säger han.
När isförhållandena på Östersjön förändras kan det påverka både fiskarter, sjöfarten och till exempel erosionen längs stränderna.
Arktiska havsisen krympte
På Norra ishavet har det istäckta området varit som minst under de senaste tio åren. I september är isen som minst, och därför betraktas den månaden som mest träffande när man följer med klimatförändringen. I fjol höstas var istäcket där det femte minsta under hela mäthistorien.
Haapala säger att det sedan i höstas har varit anmärkningsvärt varmt i det arktiska området, och att ismängderna har varit bland de minsta som någonsin mätts den här tiden på året.
– Förändringarna i de arktiska områdena har varit precis sådana som man räknade ut med datamodeller på 1980- och 90-talet. Klimatförändringen har bara gått snabbare än beräknat på Ishavet, säger Haapala.