Tingsrätter ryker – svenskan i kläm
För att spara in fem miljoner euro lägger regeringen ner tingsrättstjänsterna helt på 21 orter. Tingrätten i Lojo läggs ner och tingsrätterna i Raseborg och Borgå förvandlas till sessionsplatser utan fast personal. Regeringen gav sin proposition om nedskä
Fem av de sammanslagningar som reformen medför gäller tvåspråkiga tingsrätter. Mellersta Österbottens tingsrätt slås ihop med Österbottens tingsrätt som till följd av det får finska som majoritetsspråk. Västra Nylands tingsrätt slås ihop med Esbo tingsrätt vilket innebär att Lojo, som nu har ett kansli, blir helt utan tingsrättsfunktioner medan en sessionsplats blir kvar i Ekenäs.
Östra Nylands tingsrätt slås ihop med Hyvinge, Tusby och Vanda tingsrätter. Den nya Östra Nylands tingsrätt har kanslier i Vanda och Hyvinge och en sessionsplats i Borgå.
I sin proposition säger regeringen att de långa avstånden och de dåliga kommunikationsmedlen gör det osannolikt att personalen i Raseborg och Borgå vill börja jobba på kanslierna i Esbo och Vanda, men man tror ändå att det ska gå att hitta svenskkunnig personal. De tvåspråkiga tingsrätterna ska ha tillräckligt med svenskkunnig personal och språkdomare, sägs det i propositionen. Också tingsrättskansliet i Sodankylä stängs, men för samerna föreslås tolk- och översättningstjänster.
Svenska huvudspråk bara på Åland
SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson säger att hon är besviken på förslaget och på att diskussionerna med arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf) inte verkar ha haft någon inverkan. Hon befarar att det blir svårt för unga jurister att fullgöra tingstjänstgöring då man ska ha avlagt stora språkprovet med utmärkta kunskaper i finska för att kunna tjänstgöra vid en tingsrätt med finska som majoritetsspråk. Efter reformen är det bara Ålands tingsrätt som har svenska som huvudspråk.
Henriksson säger att det inte finns en långsiktig tanke om att det behövs sådana strukturer där
svenskan hålls stark. Hon påpekar att när Östra Nylands tingsrätt går från att ha drygt 100 000 invånare till att ha 545 000 invånare minskar de svenskspråkigas andel från 30 till 7 procent, och i Västra Nylands tingsrätt minskar andelen från 21 till 13 procent.
”regeringen vill centralisera”
– Vi får betydligt mindre svensk- språkiga minoriteter i de tvåspråkiga tingsrätterna. Risken för att servicen på svenska blir sämre är överhängande, säger hon.
– Det här tycks vara regeringens melodi. Man vill centralisera och man bryr sig inte i att man försvagar möjligheten att bli betjänad i domstol på de båda inhemska språken, fortsätter Henriksson.
”kortsiktig ekonomisk politik”
Anna-Maja Henriksson tillägger att det är en synnerligen kortsiktig ekonomisk politik att lägga ner sessionsplatsen i Jakobstad som fick en ny sal i ett nybyggt polis- och rättshus med polisfängelse för bara fem år sedan.
– Samtidigt tycker man att en sessionssal behövs i Kauhava som har betydligt färre mål än Jakobstad. Man kan inte undgå från att se att här har politiken haft stor betydelse när man fattat det här beslutet, säger Henriksson.
Också Folktingets ordförande Thomas Blomqvist (SFP) säger att det är en stor besvikelse att regeringen inte tagit till sig den kritiken om hur de språkliga rättigheterna beaktats.
– Det bästa sättet att trygga tillgången till svensk service skulle ha varit att satsa på tingsrätterna på tvåspråkiga orter. Att Raseborg och Borgå tillsvidare får behålla sina sammanträdesplatser är en klen tröst. Regeringens förslag att man ska grunda svenskspråkiga avdelningar i Esbo och Vanda är ingen tillfredsställande lösning. Vi vet av erfarenhet att det är svårt att hitta svenskspråkig personal, säger Blomqvist.
Arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf) hade inte tid att ge en kommentar.
Att Raseborg och Borgå tillsvidare får behålla sina sammanträdesplatser är en klen tröst.
Thomas Blomqvist
folktingets ordförande