Ambitiösa flickor i klar majoritet på veterinärmedicinska

Ungefär tio procent av de sökande är pojkar, och en lika stor andel kommer in. Majoriteten är ambitiösa högpresterande unga kvinnor, och veterinärskrået blir allt kvinnligare. Några manskvoter är ändå inte aktuella.

Känns det här argumentet bekant: Flickor tycker om att krama katter och sköta hästar, och därför söker de duktiga flickorna sig till veterinärmedicinska och tar nästan alla studieplatser?

Men riktigt så enkelt är det inte. Trenden är densamma i centrala Europa, och faktum är att flickor, eller unga kvinnor, är väldigt ambitiösa, målmedvetna och motiverade när de gör urvalsprovet och sedan under hela studietiden. De har ofta jobbat riktigt bra åtminstone i gymnasiet.

Till studier vid veterinärmedicinska fakulteten hör att vara högpresterande, inte att man tar mellanår eller droppar av. Praktiskt taget alla, det vill säga 97 procent slutför sina studier och inom utsatt tid, det vill säga sex år. Och också de få som av olika orsaker har hamnat på efterkälken och förlängt studietiden tar sin examen.

– Visst har man dryftat kvoter för manliga studenter men det känns inte rätt eftersom de som söker och kommer in är väldigt motiverade. Ett vettigare sätt att påverka pojkars benägenhet att söka är att fånga deras intresse redan i skolan, säger prodekan, professorn vid avdelningen för livsmedelshygien och miljöhälsa, Maria Fredriksson-Ahomaa.

Mellan nio och elva procent av de sökande till veterinärmedicinska är pojkar, och andelen som blir antagna är densamma. När det sedan gäller svenskspråkiga sökande är andelen ungefär 5 procent men bara 1 procent blir antagna, vissa år inte en enda. Förklaringen är helt enkelt att de inte klarar sig i urvalsprovet och på veterinärmedicinska finns inte kvoter för svenskspråkiga studier.

9 procent blir antagna

Varje år söker mellan 700 och 800 studenter till veterinärmedicinska och ungefär 65 blir antagna.

– Det motsvarar cirka nio procent, och det är tufft. Jag har för mig att det bara är svårare att komma in på Teaterhögskolan.

Av alla som antogs till veterinärmedicinska 2015 var bara 13 procent nya studenter, och medelåldern för de intagna är 22,8 år.

En stor del kommer med andra ord inte in på första försöket, och det vanliga är att man använder tiden till att studera fysik, kemi och biologi. Meningen är att ändra på urvalskriterierna så att en större andel förstagångssökande och nya studenter blir antagna.

– Många anmäler sig till och söker studieplats vid flera utbildningar, och man vill få bukt med det genom att ändra på urvalskriterier.

Nej tillPojKKvoteR. Maria Fredriksson-Ahomaa är professor och prodekan och anser att man inte ska införa kvoter för manliga studerande trots att nästan alla unga veterinärer är kvinnor.