Få väljer alternativa studiebanor
En student- eller yrkeshögskoleexamen är de vanligaste vägarna till universitetsstudier i Finland, men ingalunda de enda. Kenneth Lindqvist från föreningen Anatis vill sprida information om andra sätt att komma in på universitet.
Hangöbördiga Kenneth Lindqvist hade allt på det klara. Han hade utbildat sig till fartygselektriker vid Raumo yrkesinstitut och snabbt fått jobb efter sin examen. Sedan tog livet en vändning.
Efter sin yrkesexamen hann Lindqvist jobba till sjöss i två år, innan hälsoproblem tvingade honom att sluta.
– År 2010 fick jag inte längre läkarintyg för att jobba på sjön, så jag tänkte om och påbörjade en ny karriär, berättar Lindqvist.
– Först var jag arbetslös en tid och sedan repeterade jag gymnasiets matematikkurser vid Katedralskolan i Åbo. Det tog ett år, och jag tog kurserna efterhand när de erbjöds.
Lindqvists nya mål var att komma in på Åbo Akademi för att studera matematik på universitetsnivå. Han hade varit intresserad av matematik redan tidigare men närmast betraktat det som en hobbyverksamhet mellan arbetspassen på havet.
Efter ett år som privatstuderande vid Katedralskolan i Åbo anmälde sig Lindqvist till inträdesprovet för matematikstudier vid Åbo Akademi.
– Det var våren 2015. Jag började förbereda mig när abiturienterna hade sitt läslov. Jag skaffade fram alla möjliga gamla inträdesprov och räknade på dem hela våren. Sedan fick jag 28 av 30 poäng i inträdesprovet och studieplatsen skramlade in, säger han.
Vid sidan om sina matematikstudier har Lindqvist hunnit ta kurser i datavetenskap och kryptografi. Efter sin magisterexamen hoppas han kunna få ett jobb inom it-branschen, men han påpekar att han har en hel del studier kvar innan det.
Klar minoritet
Lindqvist inledde sina universitetsstudier på hösten 2015, utan att ha vare sig student- eller yrkeshögskoleexamen. Att komma in på universitet med endast en yrkesexamen i bakfickan är sällsynt i Finland, trots att det är fullt möjligt. I fjol fick 303 sådana personer studieplats vid ett finländskt universitet, enligt statistik från Utbildnings- och kulturministeriet. Av dessa tog 301 emot studieplatsen och 297 inledde kandidatstudierna. Statistiken gäller för personer som tagit sin yrkesexamen i Finland.
Sammanlagt sökte 2 207 personer som endast tagit en yrkesexamen studieplats vid de finländska universiteten i fjol. Motsvarande siffra för personer med en finländsk studentexamen var 64 856.
– Studiehandledningen vid yrkesskolorna kanske inte gör studerandena medvetna om detta. Sedan kanske många inte tror sig ha en chans att komma in, funderar Lindqvist på möjliga orsaker till att så få söker till universitet efter sin yrkesutbildning.
Därför vill Lindqvist vara med och sprida information om olika sätt att komma in på universitet. Sommaren 2015 grundade han och två studeranden från Åbo universitet fören- ingen Anatis, som är till för människor som studerar eller har studerat på universitet utan student- eller yrkeshögskoleexamen. Lindqvist fungerar som föreningens sekreterare.
Anatis verksamhet går bland annat ut på att samla och sprida information om universitetens antagningsprocesser, och på så sätt uppmuntra till universitetsstudier. Dessutom delar föreningen ut pris till folk och organisationer som främjar möjligheten att söka in till olika universitetsutbildningar. För tillfället har Anatis fyra medlemmar.
Undantagstillstånd möjliga
Kenneth Lindqvist påpekar att man kan komma in på ett universitet även utan någon som helst tidigare examen. Många universitet erbjuder till exempel öppna universitetskurser som en person kan avlägga för att få rätt att delta i ett inträdesprov.
Dessutom har universiteten rätt att bevilja enskilda undantagstillstånd för personer som vill delta i ett inträdesprov, men det är väldigt ovanligt.
– Det är så sällsynt att vår egen professor här inte vet hur man ska gå till väga om man vill komma in hit utan någon tidigare examen, säger Lindqvist.
Enligt honom kan ett undantagstillstånd bli aktuellt till exempel om en flykting studerat i sitt hemland, men inte hunnit få något betyg.
– Eller så kan det vara fråga om en konstnär som gjort karriär och sedan vill börja studera på konsthögskolan. Dessutom kan det helt enkelt vara någon som är kolossalt begåvad, och då är det ingen idé att hen måste hänga till exempel vid ett gymnasium, fortsätter Lindqvist.
Betoning på examina?
Enligt Lindqvist fungerar det nuvarande systemet i Finland utmärkt, i och med att det finns olika vägar till universiteten. Därför är han orolig över Undervisnings- och kulturministeriets planer på att öka på student- och yrkesexamens betydelse i universitetens antagningsprocesser.
Ministeriet har uppmuntrat universiteten i Finland att slopa inträdesprov som tvingar de sökande till långa förberedelser. Tanken är att utveckla ett system som bättre beaktar tidigare examina, både från gymnasium och från yrkesinstitut.
Lindqvist påpekar att en studentexamen och en yrkesexamen inte är jämförbara med varandra, något som ministeriet också uppmärksammat i en rapport från november. Enligt Lindqvist kan slopandet av inträdesproven leda till att en del folk kommer in på universitet utan tillräckliga förkunskaper, bara för att sedan få problem med studierna.
– En yrkesexamen är nyttig närmast när man söker in till en studieinriktning som hänger ihop med den yrkesutbildning man fått, säger han.
– En yrkesexamen ger inte nödvändigtvis de färdigheter man behöver på universitetet. Vid ämnet datavetenskap här på Åbo Akademi finns det nya studeranden som inte lärt sig lång matematik och därför inte klarar av grundkurserna.
För Lindqvist själv har övergången till universitetsvärlden gått utan större problem. Han räknar med att bli färdig med sina studier om ungefär tre år och sedan ta steget ut i arbetslivet. För andra gången.