Fler invånare är tillväxtmotorn
Jubileum Helsingforsregionens handelskammare firar hundra år med rekordmånga medlemmar och ett näringsliv som mår bättre än på länge. – Befolkningsökningen är huvudstadsregionens tillväxtmotor, säger vd Heikki J. Perälä.
Oktober 1917. Bolsjevikerna har tagit makten i Ryssland men Finland har ännu inte förklarat sig självständigt. I Helsingfors samlas företrädare för omkring 300 företag inom handel, industri, bank- och transportväsendet för att grunda Helsingfors handelskammarförening. På grund av världskriget är utrikeshandeln blygsam och företagsverksamheten överskuggas helt av det osäkra världsläget. Handelskammarens uppgift blir att göra företagen bättre rustade för framtiden.
– På den vägen är vi fortfarande, säger Heikki J. Perälä, som hundra år senare är vd för Helsingforsregionens handelskammare.
Hundraåringen är pigg, antalet medlemmar är större än någonsin – över 6 900 företag, organisationer och kommuner. Det gör Helsingforsregionens handelskammare till Nordens största.
– Målet är att i år passera gränsen 7 000. En stor medlemskår ger verksamheten tyngd och kraft, säger Perälä.
Också ekonomiskt mår regionens företag bättre än något år tidigare efter finanskrisen. För ungefär ett år sedan vände ekonomin i Helsingforsregionen uppåt och nu har de flesta branscher tillväxt.
– Efter finanskrisen krympte traditionella branscher som industri, handel och transportsektorn flera år i följd. Den utvecklingen ser nu ut att vara över. Någon kraftig tillväxt handlar det inte om, men utsikterna för i år är försiktigt positiva.
Inflyttningen en drivkraft
De regionala skillnaderna är stora mellan landets tillväxtcentra och avfolkningsbygderna. Huvudstadsområdets tillväxtmotor är den starka befolkningsökningen. I fjol fick regionen ungefär 18 000 nya invånare.
– De nya invånarna bidrar till ökad konsumtionsefterfrågan, vilket stöder regionens företagsverksamhet. Befolkningen i huvudstadsområdet är yngre och bättre utbildad än i resten av landet och nivån på kunnandet är hög. Det ger en klar konkurrensfördel och utgör grunden för all företagsverksamhet.
Den ökande folkmängden ger bland annat byggbranschen draghjälp. Samtidigt genomförs just nu många stora infrastrukturprojekt som syns i form av ekonomisk tillväxt och skapar goda verksamhetsförutsättningar för företagen långt in i framtiden. För Helsingforsregionen är näringslivets utmaningar desamma som för landet i övrigt; hur upprätthålla och förbättra konkurrenskraften i takt med andra länder och svara mot den internationella konkurrensen?
– Här hjälper konkurrenskraftsavtalet en del, men mycket finns kvar att göra.
Även om turismen växer i Helsingfors så skulle det enligt Perälä finnas åtskilligt kvar att utveckla.
– Det finns många outnyttjade möjligheter och det är vi själva som borde hitta på saker som attraherar fler turister från till exempel Kina. De ryska turisterna har i viss mån återvänt i takt med att rubelns kurs stigit från bottennivån. En starkare rubel har gett de ryska turisterna ökad köpkraft, men vi är fortfarande långt i från siffrorna före finanskrisen.
Trafikförbindelserna till och från regionen har Perälä däremot inget att klaga på. Både Helsingfors-Vanda flygplats och Helsingfors hamn har utvecklats bra.
Det finns många outnyttjade möjligheter och det är vi själva som borde hitta på saker som attraherar fler turister från till exempel Kina. Heikki J. Perälä
ICT-branschen överrepresenterad
I handelskammaren finns alla slags företag, samt även organisationer och kommuner, representerade. Branschmixen är i stort sett ett tvärsnitt av hela landets näringslivs- struktur. Jämfört med landet i övrigt är ICT-serviceföretagen dock överrepresenterade i huvudstadsregionen.
– När det gäller den sysselsättande effekten börjar ICT-branschen i huvudstadsregionen vara i nivå med tillverkningsindustrin. Strukturomvandlingen har framskridit långt här.
Handelskammarens huvuduppgift är allmänt taget att skapa förutsättningar för tillväxt i Helsingforsregionen. Enligt Perälä handlar det om att värna om de fysiska verksamhetsförutsättningarna, som utvecklingen av trafik och markanvändning, samt att se till att det finns ett tillräckligt utbud av kompetent arbetskraft för framtida behov.
På hundra år har nya branscher och företag kommit till, medan andra har försvunnit. Men några av de företag som för hundra år sedan grundade handelskammaren finns fortfarande kvar. Till dem hör Stockmann, Berner och Viktor Ek.