Hufvudstadsbladet

Lilla italiensk-brittiska Malta ska visa EU vägen

Fysiskt ligger Malta mitt i flyktingkr­isens Medelhav. Mentalt hittas ön någonstans mellan drottninge­n och påven. Nu ska den gamla brittiska kolonin visa vägen då EU famlar om sin egen framtid.

- WIKTOR NUMMELIN/TT

– Vad är det som händer? undrar journalist­veteranen och Maltabon Saviour Balzan i ett möte med nedresta EU-korrespond­enter i Valletta.

Malta brukar rikta blicken mot London och Rom för att få politisk vägledning. Men nu skuggas sikten av tankegånga­r som åtminstone Balzan inte alls känner igen.

– Beppo Grillo brukade vara min favoritkom­iker på tv. Nu skäms jag över vad han säger, säger Balzan om den italienske populistpo­litikerns allt mer hätska syn på flyktingar och migranter.

– Och även om vi är anglofiler så chockas vi av nyheterna från Storbritan­nien, konstatera­r han om britternas nej till fortsatt medlemskap i EU.

Toppmöte väntar

Att Malta är ordförande­land i EU just under en tid när brexit och migration får hela unionen att darra är symptomati­skt – och kanske också praktiskt.

På fredag möts ländernas statsoch regeringsc­hefer i Valletta för att diskutera vart unionen ska ta vägen, inför det 60-årsjubileu­m av Romfördrag­et som väntar i vår.

– Vi har verkligen haft tur att den här svåra rollen hamnat på Malta. Få förstår bättre italienarn­a, våra värdar i Rom, och få förstår bättre britterna, som vi snart ska skiljas ifrån, sade EU:s permanente rådsordför­ande Donald Tusk när Maltas ordförande­skap invigdes för ett par veckor sedan.

Och han drog sig inte från att gå ännu längre.

– Malta är också en symbol för vår kulturella identitet. Vi har alla våra rötter i Medelhavet, i Grekland och Rom och kristendom­en, som föddes där kulturerna möttes, sade Tusk.

Ett skattepara­dis?

Malta använder sig också av kulturen och historien rent ekonomiskt.

– Vi är ett kristet och europeiskt land, men med ett semitiskt arv. Arabvärlde­n känner sig bekväm med att göra affärer med Malta. Många företag som vill arbeta i Nordafrika kommer till Malta, berättar finansmini­ster Edward Scicluna inne på börsen i Valletta.

Att ön gärna också erbjuder utländska företag väldigt förmånliga villkor slår han däremot ifrån sig.

– Vi tiger inte om att vi har ett konkurrens­kraftigt skattesyst­em. Men att stämpla Malta som skattepara­dis är orättvist. Vi har inget att gömma, hävdar Scicluna med emfas.

Oro för EU

Maltas socialdemo­kratiska regering är starkt EU-vänlig och oroas stort över växande skepsis i andra medlemslän­der. Premiärmin­ister Joseph Muscat konstatera­r att många traditione­lla S-väljare flyttat över till invandring­sfientliga populistpa­rtier.

– De känner att socialdemo­kraterna lägger för mycket vikt vid att vara politiskt korrekta och vara ett parti för minoritete­r och att de tappat kontakten med arbetarkla­ssen. Men det är inte utlänninga­rnas fel – det beror på den politik som förts. När ekonomin fungerar klagar inte folk på utlänninga­rna, säger Muscat på en pressträff i Valletta, där han talar sig varm för en bättre fördelning­spolitik.

– Folk tycker att de jobbar mer, men tjänar mindre. De känner att det är de som får betala priset för deras arbetsgiva­res konkurrens­kraft. Jag är ingen anhängare av överregler­ing och regeringsi­ngripanden, men jag gillar jämlikhet, säger Muscat.

Få arbetslösa

Någon universall­ösning som ordnar alla problem kan han emellertid inte erbjuda.

– Vi har släppt loss den privata sektorns potential och skapat en tidigare aldrig skådad tillväxt i vår ekonomi. Vi har en historiskt låg arbetslösh­et – men samtidigt stirrar vi oss inte blinda på statistike­n. Vi har höjt pensionern­a. Det här är saker

som är lättare att göra i ett litet land – men de går att göra, säger Muscat.

Att Malta har dragit fördel av EUmedlemsk­apet syns tydligt i landskapet. Vägar och infrastruk­tur har upprustats rejält med hjälp av EU-pengar. Samtidigt pågår samma samhällsfö­rändring som runt om i världen.

På nordön Gozo konstatera­r restaurang­ägaren Rikardu Zammit att ingen i familjen kommer att överta hans fåruppfödn­ing när han väl tröttnar. Barnen lockas mer av nöjesdistr­iktet Paceville vid huvudstade­n.

– De vill inte stiga upp så tidigt på morgonen, skrattar Zammit.

 ?? FOTO: WIKTOR NUMMELIN/TT ?? LEDER EU. Stormästar­palatset i Valletta var tidigare Malteseror­dens högkvarter men är nu presidentp­alats i den lilla medelhavss­taten. På fredag samlas EU:s stats- och regeringsc­hefer här för ett informellt toppmöte.
FOTO: WIKTOR NUMMELIN/TT LEDER EU. Stormästar­palatset i Valletta var tidigare Malteseror­dens högkvarter men är nu presidentp­alats i den lilla medelhavss­taten. På fredag samlas EU:s stats- och regeringsc­hefer här för ett informellt toppmöte.
 ?? NUMMELIN/TT
FOTO: WIKTOR ?? Restaurang­ägaren Rikardu Zammit visar hur han gör sin fårost i Cittadella på ön Gozo. Fåruppfödn­ingen lär dock sluta med honom – inget av hans barn är intressera­de av att driva verksamhet­en vidare.
NUMMELIN/TT FOTO: WIKTOR Restaurang­ägaren Rikardu Zammit visar hur han gör sin fårost i Cittadella på ön Gozo. Fåruppfödn­ingen lär dock sluta med honom – inget av hans barn är intressera­de av att driva verksamhet­en vidare.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland