Konsten att använda betong
● Jag fick e-post av en god amerikansk vän. Trump is right, skrev han. Kineserna byggde en mur för över 2 000 år sedan och där finns inga mexikaner.
Så är det ju, med förbehåll för att en och annan mexikan kanske ändå har lyckats slinka in i Mittens rike.
Jag skall inte försöka göra mig mer lustig över något som man har föga orsak att skratta åt. Men jag fortsätter på temat murar, ett av betongindustrins glädjeämnen.
● Det finns murar och murar. De flesta finns till för att hålla folk utanför dem eller innanför dem. Ofta av ganska oskyldiga orsaker, ibland mer sinistra, som till exempel fängelsemurar. De murar som väcker mest uppmärksamhet är murar som stänger ut hela folk, eller håller dem instängda.
I Europa byggs murar (på grund av brådskan mest stängsel) för att förhindra människor i nöd från att alltför närgånget ”snylta” på vår välfärd. I Berlin byggde DDR 1961 en så kallad antifascistisk skyddsmur, vilket på ett dunkelt sätt implicerade någon form av fascistiska strömningar in i det demokratiska Berlin. I praktiken var avsikten med muren att stoppa strömmen av människor från Östberlin till Västberlin och fortsatta destinationer. Man beräknar att tre och en halv miljon östtyskar före detta hade lämnat DDR, många välutbildade och många via Berlin.
I väst väckte detta stor uppmärksamhet. Muren sågs som ett tecken på det sovjetstyrda systemets ohållbarhet och omänsklighet. År 1987 vid Brandenburger Tor uppmanade president Ronald Reagan i ett ofta citerat tal Michail Gorbatjov att låta riva muren. Två år senare började de så kallade öststaterna falla samman och muren öppnades och försvann så småningom.
Kritiken mot Berlinmuren var massiv med en ideologisk grundton baserad på skillnaderna mellan demokratiska och odemokratiska samhällen. I de mer aktuella fallen av murar har den odemokratiska aspekten dock fått mindre uppmärksamhet. Israels mur mot de ockuperade palestinska områdena, ett bygge som inleddes 2000, har inte lett till några allvarliga försök att sätta press på den ”enda demokratin i Mellanöstern”. President Obamas senkomna försök att via FN visa att USA är trött på den israeliska kolonisationspolitiken på Västbanken lär inte upprepas av president Trump. Israelerna kan därför sannolikt bygga ut sin ställvis åtta meter höga så kalllade separationsmur (på arabiska apartheidmuren) till planerade 650 kilometer om inte inrikespolitiken ställer hinder i vägen. Också i Israel finns det många som anser att terrorismen bör motarbetas med förhandlingar och inte murar.
● En värld utan murar kan vi ju hoppas på. De murar vi talar om är alltid bevis på politisk inkompetens. Vanligen på vardera sidan om muren. Att murar kanske är det enda alternativet i en problematisk situation är givet. Men den israeliska muren eller Trumps mur mot Mexiko är inte sådana. Och den västerländska informationsförmedlingen kunde kanske behandla dem med samma stränghet som Berlinmuren.
De murar vi talar om är alltid bevis på politisk inkompetens. Vanligen på vardera sidan om muren.