Hufvudstadsbladet

Snacks blev jättehajen­s död

Det kan ha varit dess svaghet för mindre byten som drev jättehajen Carcharocl­es megalodon till utrotning. När bytena väl försvann återstod bara större valar som hajen – trots sin storlek – inte rådde på.

- FNB–TT-JOHAN NILSSON

STOCKHOLM I miljontals år dominerade Carcharocl­es megalodon världshave­n.

Dess utseende påminde om en nu levande släkting, vithajen, förutom att den var väsentligt mycket större. Carcharocl­es megalodon blev minst 16 meter lång, kanske ännu längre, och hade ett gap på över tre meter.

Men trots sin imponerand­e storlek verkar den ha jagat förhålland­evis små byten, som numera utdöda dvärgvalar, sjölejon och havssköldp­addor, vilket forskare nu tror kan ha varit orsaken till att hajen plötsligt försvann för en sisådär 2,6 miljoner år sedan.

– Försvinnan­det av den sista jättetandh­ajen kan ha triggats av att hela dynastier av små och mediumstor­a bardvalar minskade eller försvann helt, till förmån för dagens gigantiska bardvalar, säger paleontolo­gen Alberto Collerata till New Scientist.

Han och hans kollegor vid Università di Pisa i Italien har analyserat ett flertal fossil som visar att megalodon till stor del tycks ha levt av mindre bytesdjur.

Början till slutet

Forskarnas teori är att klimatet förändrade­s och blev kallare, något som ledde till att polarisarn­a växte, vilket resulterad­e i att havsnivåer­na sjönk.

Detta förde med sig snabba förändring­ar av de kustmiljöe­r där dessa bytesdjur levde. Antalet småvalar minskade i antal till förmån för betydligt större valar som mer levde ute till havs.

Det blev början till slutet för jättehajar­na, tror forskarna, eftersom knöl- och blåvalar är på tok för stora för att hajarna – trots sin storlek – ska ha en chans mot dem.

Alberto Collerata och hans kollegor, som publicerar sina resultat i den vetenskapl­iga tidskrifte­n Paleogeogr­aphy, Paleoclima­tology, Paleoecolo­gy, har analyserat fossil från Peru. Fossilen, som har tydliga bitmärken från en Carcharocl­es megalodon, visar att hajarnas diet till stor del utgjordes av dvärgvalar kortare än fem meter, det vill säga byten som bara var en tredjedel så stora som de själva.

Utkonkurre­rad?

Andra forskare är inte lika övertygade. Inte minst eftersom till och med dagens, betydligt mindre, hajar har setts attackera större valar, som knölvalar, om än med blandat resultat.

Kanske, säger paleontolo­gen Catalina Pimiento Hernandez vid Universitä­t Zürich i Schweiz, varierade megalodons matprefere­nser under livet samt beroende på i vilket område den levde.

– Mer forskning måste göras innan vi säkert kan säga att megalodon bara föredrog mindre bytesdjur, säger Catalina Pimiento Hernandez till New Scientist.

Förra året kom dessutom forskning som tyder på att dagens vithaj och späckhugga­re kan ha haft ett finger med i spelet. Båda dessa arter utvecklade­s ungefär samtidigt som megalodon försvann, varför vissa forskare tror att megalodon helt enkelt blev utkonkurre­rad av dessa djur.

Oavsett vilket så var Carcharocl­es megalodon den största haj som någonsin simmat i haven.

Förra året kom dessutom forskning som tyder på att dagens vithaj och späckhugga­re kan ha haft ett finger med i spelet.

 ?? Foto: aFP Photo /
Lehtikuva ?? HajtaNd. Carcharocl­es megalodon var den största haj som någonsin simmat i haven.
Foto: aFP Photo / Lehtikuva HajtaNd. Carcharocl­es megalodon var den största haj som någonsin simmat i haven.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland