Vänsterförbundet vill ge alla rätt till dagvård
Kommunalvalet Samhället måste satsa på småbarnspedagogiken, det lönar sig. Det framhåller Vänsterförbundet och dess ordförande Li Andersson.
Vänsterförbundet strävar efter att alla i ett tvåspråkigt land ska ha rätt och möjlighet till social- och hälsovårdstjänster på sitt modersmål, säger Li Andersson.
Enligt Andersson har det skett en förändring i Finland i förhållandet till de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
– Tidigare ansåg vi att en civiliserad stat som Finland, som internationellt sätt klarar sig utmärkt, strävar efter att förverkliga de grundläggande och mänskliga rättigheterna på bästa möjliga sätt. Nu har tankesättet övergått till att det räcker med att uppfylla minimikravet. Vi har gått från att ha siktat på det maximala till att nu göra det minsta möjliga.
En delvis avgiftsfri småbarnspedagogik är en av Vänsterförbundets främsta målsättningar. Att förverkliga målet förutsätter dock betydande tilläggsinvesteringar på flera hundra miljoner euro.
– Att satsa pengar på småbarnspedagogik är en av de lönsammaste samhälleliga investeringarna. Det främjar skolgången och förbättrar färdigheterna både i språkliga och sociala kunskaper.
Andersson anser att landskapsreformen lättar på den ekonomiska situationen i många kommuner i och med att bördan av social- och hälsovårdstjänster försvinner.
– Förhoppningsvis innebär det att kommunerna är redo att lägga större resurser på skolor och daghem.
Ge lokala företag en chans
Framför allt i många städer och i norra Finland har Vänsterförbundet möjligheter att bli ett av de största partierna, uppskattar Andersson. I de stora städerna har partiet fler intresserade kandidater än det finns platser i fullmäktige. Hennes analys är att det beror på att kommunerna fortsättningsvis beslutar om bland annat just tjänster som hör ihop med småbarnspedagogik och skolor.
– Kommunala beslutsfattare har fortfarande ett stort ansvar för planläggning, kollektivtrafik och energipolitik. Alla dessa är av vikt med tanke på våra politiska målsättningar.
Eftersom den nya lagen om offentliga upphandlingar tillåter större prioriteringar av andra egenskaper än enbart pris ger den en möjlighet att förbättra sysselsättningen och ekonomin i kommunerna. Andersson uppger att vänsterns ledamöter jobbar hårt för att upphandlingar ska spjälkas upp och genomföras i flera delar så att också lokala små och medelstora företag har en chans att ta del av dem.
Vänsterförbundet prioriterar kvalitet som i frågan om matupphandlingar exempelvis kunde vara färskhet och kortare transportavstånd.
– Finland lägger 35 miljarder euro på offentliga upphandlingar. Om dessa pengar i en större grad gynnar regionens ekonomi och lokala företagare skulle det ha en stor betydelse för både sysselsättning och kommunernas beskattningsutfall.
Positiv strukturförändring
– Urbaniseringen är ett faktum och det råder brist på bostäder. En tät stadsstruktur och förmånlig kollektivtrafik är motiverad med tanke på utsläppen.
Åbobon Andersson anser därför att kommunerna i de stora stadsområdena borde ha ett större ansvar för produktionen av bostäder i rimlig prisklass.
–I Egentliga Finland är situationen intressant. Där funderar man nu på problemet med en positiv strukturförändring, det vill säga hur de ska reagera snabbt på att en hel del nya jobb dyker upp. I Finland är vi vana med att göra saker snabbt då det går sämre.