När staten gödde snålade kommunerna
De stora institutionernas anslag steg märkbart under Stefan Wallins tid som kulturminister. Men alla pengar gick inte till den egentliga verksamheten.
Som HBL på lördagen kunde visa, har fördelningen av årsverken mellan orkestrarna inom statsandelssystemet knappt alls förändrats under hela 2000-talet. Ungefär detsamma gäller för teatrarna: Samma aktörer har fortsatt verka inom statsandelssystemet år efter år, medan en handfull nya aktörers framväxt har finansierats genom att ta årsverken av de gamla. Bara i fall av att hela teatern har lagts ner har större mängder kunnat frigöras.
Årsverkenas antal har inte heller stigit märkbart. Finlands teatrar har bokfört utvecklingen årligen och har påvisat att antalet årsverken sackat efter jämfört med hur mycket branschen har vuxit (se grafik).
I fallet med orkestrarna räknar man med att de beviljade årsverken i dag utgör ungefär 86 procent av de förverkligade. Finlands symfoniorkestrar räknade 2015 med ett underskott på 134 årsverken i förhållande till de förverkligade årsverkenas antal (1148 stycken).
På det stora hela har statsandelsinstitutionerna dock vuxit sig betydligt starkare under de senaste tio åren, inte minst tack vare den justering av årsverkets enhetspris som drevs igenom under Stefan Wallins (SFP) tid som kulturminister 2007–2011.
Mellan 1994 och 2006 steg enhetspriset, som fastställs av ministeriet och används vid beräkningen av statsstödets storlek, bara tio procent trots att kostnaderna steg betydligt mera. Från 2008 började man bättre beakta institutionernas faktiska kostnader.
Under tre år 2008–2010 sköt staten till 49,7 miljoner euro, vilket gjorde att stödet till statsandelsteatrarna och -orkestrarna nästan fördubblades. Men enligt en rapport från Kulturpolitiska forskningsinstitutet Cupore 2013 visade det sig att vissa kommuner samtidigt skar kraftigt i sina anslag. När statens andel steg från 23 till 34 procent, sjönk kommunernas andel i snitt från 49 till 42 procent. Var det här fiffig kulturpolitik, Stefan Wallin? – Det var en alldeles nödvändig manöver. Statsandelarna hade släpat efter ganska länge och vi ville stödja den kommunala och samkommunala kulturproduktionen. Vi anade att vissa städer skulle vilja utnyttja situationen och samtidigt skära i de egna bidragen.
– När till exempel min egen hemstad Åbo gjorde just detta, svarade vi från ministeriets sida genom att dra Åbo inför rätta, eftersom vi hade skrivit in att de extra statsanslagen uttryckligen skulle gå till teater- och orkesterverk- samhet. Som kommunalt förtroendevald i Åbo var situationen förstås extra intressant för mig, men jag tvekade aldrig på den punkten. Förvaltningsdomstolens utslag visade att vi hade rätt och Åbo tvingades ändra sitt förfarande.
Enligt Cupore-rapporten användes de utökade anslagen i huvudsak till att anställa mera personal och höja lönerna vid institutionerna. Medellönen steg med åtta procent. Accentuerade det här skillnaderna mellan institutionerna och det så kallade fria fältet? – Det fria fältet fick också mera pengar 2007–2011 och vi ville förbättra deras sits genom att göra det möjligt att komma in i statsandelssystemet.
– Det vi har sett är att statsandelssystemet är ganska cementerat. När årsverkspotten väl fördelats har man dragit igen luckan och många aktörer som uppfyllt kriterierna har därefter parkerats utanför för att det inte har funnits årsverken att fördela. I fallet med Komediateatteri i Tammerfors och Riku Niemis orkester (två nya aktörer, red. anm.) såg vi att de uppfyllde alla krav, men inte kunde komma med eftersom luckan var stängd. Därför bad jag tjänstemännen att skramla ihop en pott av årsverken, speciellt från de största aktörerna, för att ge åt de mindre. Blev du en kulturpengarnas Robin Hood? – Det var ett sätt för oss vid ministeriet att se till att vi hade torrt om fötterna så att de som helt uppenbart uppfyllde kriterierna kunde komma med i systemet. Operationen var ett sätt att korrigera de värsta oförrätterna, men alla visste att systemet var ett lapptäcke och inte en hållbar lösning på sikt. Därför är det bra att systemet nu reformeras.