Vården flyttas till landskap

●●I början av mars

väntas lagen om vårdoch landskapsreformen komma till riksdagen.

●●Lagen går ut på att

ansvaret för social- och hälsovård flyttas från kommunerna till 18 landskap, som får egna folkvalda landskapsfullmäktige och en egen förvaltning. Landskapen har också hand om räddningsväsendet.

●●I landskapsfullmäktige,

som väljs vart fjärde år, sitter 59–99 ledamöter beroende på landskapets storlek. Till landskapen hör också administrativa servicecenter, som äger den vård landskapen producerar i form av bolag. Bolagiseringen gäller den service som ska fungera på samma marknader som privat vård.

●●I samma veva övergår

vården till att bli statsfinansierad, via landskapen. Då ändras inkomstskatterna, så att staten uppbär mer, och kommunerna i gengäld mindre. Kommunernas skattesatser sänks med 12,5 procentenheter.

●●Staten delar ut pengar

till landskapen så att 10 procent av finansieringen baserar sig på invånarantal, resten på vårdbehov och andra faktorer. Till exempel får tvåspråkiga landskap och landskap med skärgårdsbefolkning lite mer. Enligt tidigare kalkyler skulle det innebära att Österbotten förlorar 166 euro per invånare och Nyland 93 euro per invånare, medan Norra Karelen skulle få 180 euro mer per invånare, och Norra Österbotten 200 euro mer.

●●För jämförelsens skull

kan nämnas att vården och räddningsväsendet år 2016 kostar 3246 euro per invånare i hela landet. I nuvarande kommuner är variationen 2300–5500 euro per invånare. På landskapsnivå skulle variationen bli 2900–3800 euro per invånare, enligt regeringens egna beräkningar på fjolårets utgifter.