Oroväckande få unga vill påverka lokalt
Det blir allt svårare att hitta unga kandidater i kommunalvalet. Trenden med den sjunkande andelen unga kandidater har pågått under hela 2000-talet och accelererat på sistone.
– Kan vi verkligen godkänna att endast en tredjedel av de unga röstar? Det kan tolkas som en sorts kommunaldemokratisk kris, säger ungdomsforskaren Tomi Kiilakoski.
Även andelen unga kandidater i kommunalvalet är låg. Bara en av tio kandidater är mellan 18 och 29 år gammal.
Betydligt fler unga röstar i riksdagsvalet, trots att många av de frågor som avhandlas på kommunal nivå är sådana som berör och intresserar unga.
I kommunalvalet i april är färre än var tionde kandidat 18–29 år. Det är sannolikt att andelen unga som kommer in i kommunfullmäktige blir ännu mindre än så. I det föregående kommunalvalet låg andelen invalda 18–29-åringar kring sex procent.
Ungdomsforskaren Tomi Kiilakoski säger att han inte är speciellt förvånad över siffrorna. De ungas framgång i kommunalvalet påverkas också av att betydligt färre ungdomar röstar i valet jämfört med riksdagsvalet.
– Kan vi verkligen godkänna att endast en tredjedel av de unga röstar? Det kan tolkas som en sorts kommunaldemokratisk kris, säger Kiilakoski.
Kommunalvalet berör dessutom många frågor som står de unga nära, så som utbildning, idrott, kultur och skatteprocenter. I undersökningen Ungdomsbarometern som gjordes år 2013 ansåg de unga att en kandidatur i kommunalvalet är det fjärde bästa sättet att påverka sin omgivning. Trots detta är det ytterst få som verkligen ställer upp som kandidat.
Enligt Kiilakoski förbättras situationen inte av språket som används för att beskriva det politiska systemet. Diskussionen förs främst på den välbärgade medelklassens och pensionärernas villkor.
Utbildningen påverkar tydligt
Ungdomarna är en splittrad grupp och därför kan diskussionen inte handla om dem som en helhet. Exempelvis röstade fyra av fem högskoleutbildade i åldern 25–34 i det senaste riksdagsvalet. Bland högskoleutbildade unga vuxna har valdeltagandet till och med ökat sedan riksdagsvalet 1999. Bland dem som endast avlagt grundskolan röstade endast var tredje 25–34-åring.
– Det är ett otroligt gap. I de äldre åldersgrupperna är skillnaderna inte närapå så stora. Problemen i det politiska deltagandet är en del av en större utveckling mot ökad ojämlikhet, säger akademiforskaren Hanna Wass på Helsingfors universitet.
Föräldrars väljarbeteende påverkar tydligt också på de vuxna. Enligt Wass påverkas 18- och 40-åringar på rätt liknande sätt av sina föräldrars valbeteende då man jämför personer vars båda föräldrar röstade med personer vars båda föräldrar röstskolkade.
– Då handlar det om de grundläggande faktorerna, exempelvis hur man har diskuterat politik hemma, hur man upplever sin roll som medborgare och hur man tolkar den enskilda individens möjligheter att påverka.