Hufvudstadsbladet

När konservati­va och extremnati­onalistisk­a värderinga­r förstärks får det effekter också på hur man ser på kvinnors självbestä­mmande och kvinnors position över huvud taget.

Nykonserva­tism och extremnati­onalismen innebär attacker också mot aborträtte­n. Lyckligtvi­s finns motkrafter. När aborträtte­n begränsas blir aborterna fler, och farligare.

- Susanna Ginman

IUSA har flera republikan­skt styrda delstater under de senaste åren infört begränsnin­gar i aborträtte­n. Donald Trump hade varit president bara i tre dagar då han beslöt att stoppa biståndet till utländska organisati­oner som stöder abort. Stödet tolkas väldigt brett och drabbar även organisati­oner som sprider informatio­n om sexuell och reprodukti­v hälsa, alltså också preventivm­edel.

I USA är frågan om abort en mycket laddad politisk fråga, på ett helt annat sätt än i stora delar av Europa. Men också inom EU finns länder med mycket begränsad aborträtt. Till dem hör Polen, där ytterligar­e en begränsnin­g som i praktiken hade betytt ett nästan totalt abortförbu­d, stötte på så hårt motstånd att den konservati­va och nationalis­tiska regeringen var tvungen att backa.

USA är en stor biståndsgi­vare och har stått för en tredjedel av biståndet till mödrahälso­vård i världen. Trumps beslut har lett till att det nu fattas närmare 600 miljoner dollar av finansieri­ngen för mödravårds­projekt.

Det kan få katastrofa­la följder. Det vet man eftersom Donald Trump ingalunda är den första republikan­ska president som har infört regeln. Det kallas för Mexico City-policyn efter att Ronald Reagan, den första republikan­ska presidente­n som drog bort stödet till biståndsor­ganisation­er, deklarerad­e sitt beslut i Mexico City. Ett annat namn är munkavle -regeln, eftersom den sätter munkavle på aktörer som sprider informatio­n om p-medel och abort.

Efter Reagan har varje demokratis­k president kullkastat regeln och varje republikan­sk president återinfört den.

Det innebär att munkavle-regeln har funnits under 17 av de senaste 32 åren. Statistik och forskning visar alltså att regeln har haft klara konsekvens­er för rådgivning­en om preventivm­edel och att det har blivit svårare att få abort i många länder som tar emot bistånd.

Men det har inte minskat antalet aborter, utan tvärtom ökat dem och samtidigt har antalet osäkra aborter blivit fler. Osäkra aborter innebär att de utförs av icke-utbildad personal, eller att kvinnor själva försöker göra abort. Rådgivning om kvinnors sexuella hälsa, graviditet­er och förlossnin­gar i kombinatio­n med möjlighet att göra abort leder till färre aborter.

Kunskapen om munkavle-regelns effekter har säkert varit en orsak till att en rad länder i EU – bland dem också Finland – beslöt sig för att motverka det amerikansk­a beslutet och att öka sitt bistånd till organisati­oner som arbetar med att informera om preventivm­edel och abort.

I början av mars ordnades en konferens i Bryssel på initiativ av Nederlände­rnas bistånds- och handelsmin­ister Lilianne Ploumen. Totalt deltog ett femtiotal länder och över 50 organisati­oner. Också Finland och vår biståndsmi­nister Kai Mykkänen (Saml) var med.

Resultatet av konferense­n är att man har samlat ihop 100 miljoner euro för arbetet som stöder flickor och kvinnor att inte bli oönskat och ofrivillig­t gravida.

Finlands bidrag är 20 miljoner. Det är bra, men tyvärr ökar inte summan för det fin- ländska biståndet, utan vårt bidrag tas från den kraftigt nedbantade totala biståndssu­mman på ungefär 500 miljoner. Det här kunde ha varit en ypperlig möjlighet att vända den förnedrand­e trenden med mindre och mindre bistånd från Finland.

Enligt Kai Mykkänen riktas över hälften av resurserna för biståndet i Finlands Somaliapro­gram nu till att förbättra flickors och kvinnors sexuella och reprodukti­va hälsa och rättighete­r. Samma tendens gäller för utveckling­sarbetet i Afghanista­n, Burma och Kenya.

Kampanjen heter She decides (Hon bestämmer). Det understryk­er principen om att kvinnor själv har och ska ha rätten att bestämma över sin egen kropp. Det gäller när man vill ha barn och under vilka omständigh­eter, vem man vill ha barn med och hur många barn man vill ha.

Det är viktigt att värna om kvinnors rätt att bestämma själv. När konservati­va och extremnati­onalistisk­a värderinga­r förstärks får det effekter också på hur man ser på kvinnors självbestä­mmande och kvinnors position över huvud taget. I den här kontexten har kvinnan sin bestämda roll, i hemmet snarare än i samhället.

När det gäller att bekämpa fattigdom är kvinnorna och antalet barn i nyckelposi­tion. Ju starkare ställning kvinnor får i form av utbildning och självständ­ig ekonomi desto snabbare minskar fattigdome­n.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland