Bioekonomin kan dra nytta av klimathotet
Ju förr vi anpassar oss desto mindre blir förlusterna, säger ny rapport
När fokus ligger på utsläppsminskningar förbises behovet av att anpassa samhället och primärnäringarna till klimatförändringen. Men lyckas vi göra också det kan vi minimera förlusterna eller rentav vinna på omställningen, i synnerhet i jämförelse med Mellaneuropa. Det visar Naturresursinstitutets färska rapport.
Jord- och skogsbruk kan gynnas av längre växtperiod, men bara om extremvädren inte utraderar fördelarna. Därför måste de här näringarna, bioekonomins stöttepelare, anpassas så att de tål ett föränderligt klimat med extrema inslag. Det kräver nya sorters grödor, effektivare bekämpning av skadegörare och mer blandskog.
Rapporten föreslår också, kontroversiellt nog, att import av plantor förbjuds för att förhindra växtsjukdomar att nå Finland.
Aktörerna inom jord- och skogsbruket, viltvården, fisket och rennäringen är villiga att anpassa sig till klimatförändringen, men få vet hur de borde bära sig åt. Det framgår av Naturresursinstitutets (Luke) färska forskningsrapport.
Professor Pirjo Peltonen-Sainio har sammanställt rapporten utifrån klimatprognoserna för Finland och med beaktande av primärnäringarnas särdrag och branschaktörernas uppfattningar.
– Alla de här näringarna är mycket sårbara för klimatförändringen, men eftersom de utgör basen för bioekonomin får de inte bli hotade, säger hon.
Därför tar rapporten fram en hop åtgärdsförslag (se faktaruta). Jordbrukets utmaning är att tåla ett föränderligt klimat med allt vad det innebär: extremväder, temperaturoch nederbördsförändringar, nya skadegörande insekter och växtsjukdomar.
– Även om ett varmare klimat fölänger odlingssäsongen är övergången allt annat än smidig, säger Pirjo Peltonen-Sainio och pekar på risken för sommartorka och en fortsatt växling mellan kalla snövintrar och milda regnvintrar.
Rapporten uppmanar bönderna att välja sorter med hög klimattålighet, att variera odlingsväxter och att bekämpa skadegörare mångsidigt. Vidare förespråkas privata försäkringar mot missväxt sedan staten lagt ner sitt skördeförsäkringssystem.
Vill förbjuda plantimport
Samhällsekonomiskt står mest på spel inom skogsbruket som både gynnas och drabbas av klimatförändringen. Träden växer snabbare om inte torkan eliminerar fördelen av värmetillskottet, säger Risto Sievänen, ledande forskare vid Luke. Till riskerna hör växtsjukdomar, invasiva skadeinsekter samt stormoch snöskador.
– Även om stormarna inte blev fler eller svårare riskerar stormskadorna att öka då tjälperioden förkortas. Tjälen förankrar träden bäst.
Ett varmare klimat ökar visserligen skogens tillväxt, säger Sievänen, men:
– Skogarnas hälsa kan försämras ansenligt av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Blandskog kommer att vara tåligast.
Rapporten identifierar en betydande risk i importerade plantor – främst prydnadsväxter men också träd – och rekommenderar förbud av plantimport. Nya växtsjukdomar når ständigt Europa när exotiska plantor importeras.
– Tallplantor importeras främst från Sverige, men nästan alla prydnadsväxters plantor kommer längre bort ifrån. När de införs med rötterna i mylla kommer främmande mikrober med. De är harmlösa för plantan, men redan i trädgårdsaffärerna sprider de sig till andra växter och kan orsaka stor skada, säger forskaren Michael Müller.
Han har förordat ett importförbud förut och är väl medveten om att det är politiskt svårt med tanke på frihandeln, men han anser att det vore mödan värt.
– Inhemska plantor är bara aningen dyrare än importerade, men för det lilla tilläggspriset skulle vi slippa de betydligt större kostnaderna av importens konsekvenser. Förbudet skulle minska risken för skogsskador betydligt effektivare än övervakningen vid gränserna, säger Müller.
Mörten en vinnare
Klimatförändringen lämnar inte heller fisket oberört. Abborre och gös gynnas av varmare vatten medan lake, sik och röding drar sig norrut. När höst- och vinterregnen ökar sköljs alltmer fasta ämnen ut och grumlar vattnen. Det gynnar mörten.
– Det krävs en attitydförändring om mörten ska börja betraktas som en värdefull fisk, säger specialforskaren Teppo Vehanen på Luke.
Att rennäringen drabbas är klart – födan minskar och nya sjukdomar kommer in. Viltvården är en hobby snarare än en näring, men den får likaså anpassa sig då bytesdjurens utbredning och bestånd förändras.
Jord- och skogsbruksministeriet som har beställt rapporten betonar att det gäller att fortsatt satsa målmedvetet på klimatanpassning.
– Det är bäst att agera tidigt. Dröjer vi blir det dyrare att åtgärda problemen. Dessutom finns det affärschanser inom anpassningen, också med exportpotential, säger överinspektör Saara Lilja-Rothsten.
Möjligen kan primärnäringarna anpassa sig bättre till klimatförändringen i Finland än i många andra länder. Det kan ge oss relativa fördelar även om klimatförändringen generellt är negativ, menar Pirjo Peltonen-Sainio.
– Där anpassning i Mellaneuropa innebär att man försöker minimera produktionsbortfallet kan vår kaka växa. Men dröjer vi med anpassningen förlorar vår bioekonomi den fördelen, säger hon.