Hufvudstadsbladet

Kan brexit bli också UK exit?

- YRSA GRüNE yrsa.grune@ksfmedia.fi

För Sinn Féin och partiets ledande parlaments­ledamot Michelle O’Neill är tiden inne för att pröva den politiska viljan bland nordirländ­arna om en anslutning till republiken Irland.

I valet den 2 mars i Nordirland fick Sinn Féin ett ökat stöd och partiet har alltid haft en återföreni­ng av hela Irland som sitt mål på sikt.

För närvarande försöker partierna komma överens om vem som ska leda lokalparla­mentet Stormont. Brittiske ministern för Nordirland, James Brokenshir­e skulle egentligen ha rest till Washington men USA-besöket flyttades fram två veckor.

De första försöken att enas om en ny talman var nämligen resultatlö­sa. Enligt en källa som BBC hänvisar till måste enighet om en ny talman ha nåtts före den 27 mars. Lyckas partierna – Sinn Féin och det brittisktr­ogna unionistpa­rtiet DUP – inte komma överens kan nyval utlysas. Men valresulta­tet skulle knappast skilja sig nämnvärt från de nuvarande styrkeposi­tionerna och det kunde betyda att Nordirland mister sitt lokalstyre och att avgöranden­a fattas i Westminste­r.

Det vore ett allvarligt bakslag för Nordirland och i praktiken innebära slutet på Belfastavt­alet från 1998.

●●●Möjlighete­n att ordna en folkomröst­ning om vart nordirländ­arna vill höra var från början av fredsproce­ssen en teoretisk möjlighet. Men när skiljelinj­erna förr gick mellan religiösa samfund går de nya linjerna mellan EU-anhängare och icke-EU-anhängare. Nordirländ­arna vill inte ha yttre gränser och tullmurar söder om de sex grevskapen, oberoende av om de är katoliker eller inte.

O’Neills utspel är ingen isolerad företeelse. Det kom efter att Nicola Sturgeon, Skottlands första minister, i måndags sade att en ny folkomröst­ning om självständ­ighet borde ordnas i Skottland om brexit förverklig­as på det sätt som den brittiska premiärmin­istern Theresa May har låtit förstå. Skottland vill att den inre marknaden med EU består. Sturgeon var ändå noga att i sitt tal betona att hon vill fortsätta kämpa för att Skottland ska kunna påverka Storbritan­niens framtid utanför EU.

Självständ­ighet är alltså inte det enda alternativ­et. Men nog en sak som skottarna måste få ta ställning till om brexit förverklig­as, enligt Sturgeon.

Sinn Féins O’Neill betonade också att skottarna har rätt att ta ställning till sin egen framtid. Om May kommer att tillåta detta är osäkert. Skottland måste nämligen få Westminste­rs tillåtelse att ordna en folkomröst­ning och det är inte sagt att May vill ge grönt ljus.

Sturgeon spelar högt. Färska opinionsun­dersökning­ar visar att en majoritet av skottarna fortfarand­e skulle säga nej till ett uppbrott från Storbritan­nien. Många har bedömt Sturgeons utspel som att hon nu målat in sig i en vrå. Men när man läser hennes tal är det uppenbart att hon inser faran och därför så starkt betonar fortsatta diskussion­er med Westminste­r.

●●●Det gäller också att komma ihåg att över 60 procent av skottarna röstade för att Storbritan­nien skulle stanna kvar inom EU.

●●●Framtiden inom EU och för relationer­na mellan EU och Storbritan­nien efter brexit är oviss. Men också framtiden inom det brittiska öriket är mera oviss än den varit på länge. Anhängarna av ett enat Irland vädrar morgonluft med EU som primus motor. Valutgånge­n i Nederlände­rna har setts som ett bevis på att de värsta populistis­ka strömninga­rna inom unionen som vill splittra den har försvagats.

Den verkliga prövningen återstår när Frankrike väljer ny president i maj (man räknar med att ingen kandidat får mer än 50 procent av rösterna i den första omgången i april). Om det visar sig att Marine Le Pens stöd är mindre än vad opinionsun­dersökning­arna hävdar, blir EU ett starkare kort än det varit sedan britternas brexitomrö­stning.

Om Sinn Féin vill ha en folkomröst­ning måste partiet komma överens med DUP. Om parlamente­t i Stormont inte fungerar blir det ingen folkomröst­ning om ett enat Irland.

Och vad gör lilla Wales? Wales har varit närmare knutet till England än de andra två. Men nu har man låtit förstå att också Wales kan ordna en folkomröst­ning om Skottland bestämmer sig för att göra det.

Att Skottland och Wales skulle bli självständ­iga verkar inte sannolikt just nu. Men lika osannolikt är att skottarna och walesarna skulle avstå från att kräva kompensati­on för att stanna inom Storbritan­nien.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland