Kan brexit bli också UK exit?
För Sinn Féin och partiets ledande parlamentsledamot Michelle O’Neill är tiden inne för att pröva den politiska viljan bland nordirländarna om en anslutning till republiken Irland.
I valet den 2 mars i Nordirland fick Sinn Féin ett ökat stöd och partiet har alltid haft en återförening av hela Irland som sitt mål på sikt.
För närvarande försöker partierna komma överens om vem som ska leda lokalparlamentet Stormont. Brittiske ministern för Nordirland, James Brokenshire skulle egentligen ha rest till Washington men USA-besöket flyttades fram två veckor.
De första försöken att enas om en ny talman var nämligen resultatlösa. Enligt en källa som BBC hänvisar till måste enighet om en ny talman ha nåtts före den 27 mars. Lyckas partierna – Sinn Féin och det brittisktrogna unionistpartiet DUP – inte komma överens kan nyval utlysas. Men valresultatet skulle knappast skilja sig nämnvärt från de nuvarande styrkepositionerna och det kunde betyda att Nordirland mister sitt lokalstyre och att avgörandena fattas i Westminster.
Det vore ett allvarligt bakslag för Nordirland och i praktiken innebära slutet på Belfastavtalet från 1998.
●●●Möjligheten att ordna en folkomröstning om vart nordirländarna vill höra var från början av fredsprocessen en teoretisk möjlighet. Men när skiljelinjerna förr gick mellan religiösa samfund går de nya linjerna mellan EU-anhängare och icke-EU-anhängare. Nordirländarna vill inte ha yttre gränser och tullmurar söder om de sex grevskapen, oberoende av om de är katoliker eller inte.
O’Neills utspel är ingen isolerad företeelse. Det kom efter att Nicola Sturgeon, Skottlands första minister, i måndags sade att en ny folkomröstning om självständighet borde ordnas i Skottland om brexit förverkligas på det sätt som den brittiska premiärministern Theresa May har låtit förstå. Skottland vill att den inre marknaden med EU består. Sturgeon var ändå noga att i sitt tal betona att hon vill fortsätta kämpa för att Skottland ska kunna påverka Storbritanniens framtid utanför EU.
Självständighet är alltså inte det enda alternativet. Men nog en sak som skottarna måste få ta ställning till om brexit förverkligas, enligt Sturgeon.
Sinn Féins O’Neill betonade också att skottarna har rätt att ta ställning till sin egen framtid. Om May kommer att tillåta detta är osäkert. Skottland måste nämligen få Westminsters tillåtelse att ordna en folkomröstning och det är inte sagt att May vill ge grönt ljus.
Sturgeon spelar högt. Färska opinionsundersökningar visar att en majoritet av skottarna fortfarande skulle säga nej till ett uppbrott från Storbritannien. Många har bedömt Sturgeons utspel som att hon nu målat in sig i en vrå. Men när man läser hennes tal är det uppenbart att hon inser faran och därför så starkt betonar fortsatta diskussioner med Westminster.
●●●Det gäller också att komma ihåg att över 60 procent av skottarna röstade för att Storbritannien skulle stanna kvar inom EU.
●●●Framtiden inom EU och för relationerna mellan EU och Storbritannien efter brexit är oviss. Men också framtiden inom det brittiska öriket är mera oviss än den varit på länge. Anhängarna av ett enat Irland vädrar morgonluft med EU som primus motor. Valutgången i Nederländerna har setts som ett bevis på att de värsta populistiska strömningarna inom unionen som vill splittra den har försvagats.
Den verkliga prövningen återstår när Frankrike väljer ny president i maj (man räknar med att ingen kandidat får mer än 50 procent av rösterna i den första omgången i april). Om det visar sig att Marine Le Pens stöd är mindre än vad opinionsundersökningarna hävdar, blir EU ett starkare kort än det varit sedan britternas brexitomröstning.
Om Sinn Féin vill ha en folkomröstning måste partiet komma överens med DUP. Om parlamentet i Stormont inte fungerar blir det ingen folkomröstning om ett enat Irland.
Och vad gör lilla Wales? Wales har varit närmare knutet till England än de andra två. Men nu har man låtit förstå att också Wales kan ordna en folkomröstning om Skottland bestämmer sig för att göra det.
Att Skottland och Wales skulle bli självständiga verkar inte sannolikt just nu. Men lika osannolikt är att skottarna och walesarna skulle avstå från att kräva kompensation för att stanna inom Storbritannien.