Varför inte utgå från uppenbar skillnad?

MATEMATIK Matematikkunskaperna skiljer sig mellan finsk- och svenskspråkiga skolelever (HBL 15.3): ”Varför det ligger till på det här viset kan forskarna inte säga.” Har någon forskning utgått från den uppenbara skillnaden: olika undervisningsspråk?

För tio år sedan gjordes ett experiment av pedagogikstuderande (HU) i en finsk Helsingforsskola där en stor del av eleverna hade ett annat modersmål än finska eller svenska. Lärarna hade märkt att de som talade ett annat hemspråk halkade efter i realämnen samt i matematik.

Projektet gick ut på att en timme i veckan enbart reda

ut sådana ord och begrepp som i många språk är internationella låneord, men i finskan ersatts med förfinskningar (används i synnerhet av lärare på de lägre årskurserna) som geografi (maantiede), demokrati (kansanvalta), republik (tasavalta), immigration (maahanmuutto), addera (lisätä, laskea yhteen), multiplicera (kertoa), negativt (kielteinen) och så vidare. Listan kan göras hur lång som helst.

Efter experimentåret hade samtliga elever i målgruppen höjt sina betyg i alla realämnen samt i matematik med 1-2 vitsord, alla svarande trivdes bättre i skolan och motiverades av att de bättre förstod de ämnen som behandlades.

I svenska skolor använder vi fortfarande en hel del främmande termer i läromedel och undervisning och barnen förstår sammanhangen ibland först när begreppen retts ut.

Därtill är stavningsreglerna på finska entydigare än på svenska och många andra språk. Är det inte uppenbart att en del av diskrepansen i resultaten beror på särdragen i undervisningsspråken?

För övrigt anser jag att eftersom våra svenska läromedel förnyas långsammare än de finska är det vanskligt att jämföra finska och svenska resultat utan att beakta skillnaden i utgångsläge (majoritet–minoritet).