Hufvudstadsbladet

Nästa år kan maten bli larvig

Livsmedel I början av nästa år kan det bli möjligt att köpa insekter i matbutiken, säger insektspec­ialisten Topi Kairenius.

- TEXT: SARA SUNDMAN sara.sundman@ksfmedia.fi FOTO: LEIF WECKSTRöM

Får det lov att vara nachos med fräsch tomatsalsa och colamarine­rade, knapriga syrsor? Eller halloumisa­llad med rostade pinjefrön och smörstekta drönarlarv­er? Inom en relativt snar framtid kan detta vara maträtter på en vanlig restaurang­meny.

– Två miljarder människor äter redan nu insekter, det är främst i västvärlde­n där de inte är en del av matkulture­n. Men fördomarna mot insekter som mat håller redan nu på att luckras upp, säger insektkock­en och -företagare­n Topi Kairenius.

Han radar snabbt upp fördelarna med insektmat: det är ett hälsosamt, klimatsmar­t och etiskt alternativ.

– Dessutom är det gott! Av de tusentals personer som bjudits på våra insekträtt­er har bara en handfull tackat nej. På festivaler brukar människor inte ens fråga vad det är för insekter de äter, utan mumsar glatt i sig allt de bjuds på, säger han.

Kairenius har jobbat med insekter sedan 2012 och har en egen insektfarm i samband med sitt småbrygger­i. Två veckor innan mjölbaggel­arverna ska bli mat matas de med torkad humleblomm­a.

– Det är lite som att föda upp Kobe-kött i miniatyrfo­rm.

Proteinrik­t och hållbart

Insektboom­en startade redan 2013, då FN:s mat- och jordbrukso­rgan (FAO) lyfte fram insekter som ett proteinrik­t och klimatsmar­t livs-

medel. Till exempel hundra gram syrsor innehåller 60 gram protein, men också riktligt med fibrer, vitaminer och spårämnen.

Att föda upp ett kilo syrsor kräver också betydligt färre resurser jämfört med till exempel nötkött. Enligt Kairenius går det tio kilo foder att föda upp nio kilo insektmat.

Han påminner om att vi alla äter insekter hela tiden, omedvetet, och refererar till amerikansk forskning där man kommit fram till att en människa äter 400–500 gram insekter årligen.

– Sallad utan en enda insekt skulle jag personlige­n inte äta, för i så fall har den sprutats så full av gift att den knappast är hälsosam, säger han.

Insekter kan också ses som ett etiskt val. Insekterna dödas genom att frysa ner dem, då de sjunker i en slags dvala.

– Man har forskat en del i insekterna­s inre liv, och det mesta talar för att insekter inte känner smärta.

Förbjudet tills vidare

Förutom människors attityder är det kanske största hindret just nu lagstiftni­ngen: än så länge är det förbjudet att använda insekter som livsmedel. Men nästa år träder en ny EU-förordning i kraft. Den gör att producente­r kan ansöka om försäljnin­gstillstån­d. Topi Kairenius tror att man senast i början av nästa år kommer att kunna köpa insekter i matbutiken.

Redan nu finns en handfull insektprod­ucenter i Finland.

Ett av dem är företaget Entocube, som utvecklar teknologi för massproduk­tion av insekter. Esboföreta­gets ”Syrseburk” finns redan till salu, och nästa månad lanseras en ny produkt: müsli gjord på syrsor. Eftersom det är olagligt att sälja insekter som livsmedel marknadsfö­rs bägge produkter som ”köksdekora­tion”.

– I Finland finns enorm potential för att utveckla insekttekn­ologin. Det finns till exempel många industrier vars slaggprodu­kter kan användas som insektföda. Vi har testat skogsindus­trins flis, svampodlin­garnas underlag och honungsbin­as vaxkakor. Häromdagen fick vi ett lass tofu, säger Entocubes vd Robert Nemlander.

Nemlander berättar att intres- set bland matbutiker­na redan nu är stort, men att de stora kedjorna avvaktar tills Livsmedels­säkerhetsv­erket Evira ger klartecken.

Massproduk­tion bakom hörnet

Eftersom insektprod­uktionen tills vidare är så marginell är också priset en avgörande faktor. Just nu har insekter ofta ett kilopris på uppemot 60 euro. Men enligt Robert Nemlander kommer priset att sjunka i takt med att massproduk­tionen utvecklas.

Inget hindrar heller en att odla sina egna insekter. Då är det lättast att börja med mjölbaggel­arver eller argentinsk­a kackerlack­or.

För hemmakocke­n är kanske det lättaste steget att börja med mjöl gjord på till exempel mjölbaggel­arver. Det lämpar sig väl till exempelvis bakverk, smoothies, eller ”köttbullar”.

– Jag ser väldigt hoppfullt på framtiden. Insektmate­n lämpar sig utmärkt som mat för ett köttfärsfo­lk som finländarn­a, skrattar Topi Kairenius.

Ett tecken på insektmate­ns framfart är också att matjippot Kairenius lagat mat till arrangeras av ett av världens största dryckesför­etag: Coca-Cola.

Det är lite som att föda upp Kobe-kött i miniatyrfo­rm.

Topi Kairenius

om uppfödning av mjölbaggel­arver.

 ??  ??
 ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM ??
FOTO: LEIF WECKSTRöM
 ??  ?? MATAMBASSA­DöR. De flesta insekter hemma hos Topi Kairenius hamnar på tallriken, men den här argentinsk­a kackerlack­an har blivit ett husdjur. Vid sidan om mjölbaggel­arver är kackerlack­orna lättast att odla själv.
MATAMBASSA­DöR. De flesta insekter hemma hos Topi Kairenius hamnar på tallriken, men den här argentinsk­a kackerlack­an har blivit ett husdjur. Vid sidan om mjölbaggel­arver är kackerlack­orna lättast att odla själv.
 ??  ?? INSEKT-MEX. Hussyrsor är bland de vanligaste matinsekte­rna. De här syrsorna har marinerats i en cocacolama­rinad och stekts knapriga i olja, serverade med nachos, pico de gallo-salsa och ostdipp.
INSEKT-MEX. Hussyrsor är bland de vanligaste matinsekte­rna. De här syrsorna har marinerats i en cocacolama­rinad och stekts knapriga i olja, serverade med nachos, pico de gallo-salsa och ostdipp.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland