Polariserad debatt skrämmer finländarna
Finländarna är oroliga för polariseringen i diskussionen kring asylpolitiken. Många är rädda för att stämplas, oavsett åsikt, och önskar en saklig diskussionen med mera fakta, visar en färsk undersökning.
Finländarna är oroliga över att debatten kring asylpolitiken blivit så polariserad, och att det i sin tur kan påverka den inre säkerheten. Det visar en färsk undersökning av finländarnas åsikter om asylpolitiken.
När det gäller papperslösa intar majoriteten en strikt hållning: De ska skickas hem.
– Polariseringen i samhället var det överlägset största orosmomentet. Möjligheterna att föra en saklig diskussion om asylfrågor upplevs som små, säger Alisa Puustinen, som är en av forskarna bakom en rapport om finländarnas åsikter om asylpolitiken, som utförts av Vasa universitet på uppdrag av Inrikesministeriet.
Hela 68 procent av de svarande i en elektronisk enkät höll med om att diskussionen är så polariserad att bara ytterlighetsåsikter kommer fram i den offentliga diskussionen. Skulden för det lägger de svarande på såväl bristen på myndighetsinformation som mediernas rapportering, som upplevs som vinklad. I förlängningen anser de svarande att polariseringen också är ett hot mot den inre säkerheten, i och med att den skapar spänningar mellan folkgrupper och personer med olika åsikter.
Så kommer också säkerheten på tredje plats bland de saker som bekymrar finländarna mest i sammanhanget.
– En majoritet av de svarande anser att de asylsökande i någon mån hotar den inre säkerheten, men inte nödvändigtvis direkt utan just genom att de delar åsikterna också finländare emellan, sade Puustinen då rapporten presenterades i går.
Många kritiska
Undersökningen består av ett digert material som är insamlat i början av det här året. Det består dels av en elektronisk enkät som också genererat öppna svar och dels av fem medborgarforum, där personer med olika bakgrund diskuterat och kommit med idéer i smågrupper.
En majoritet av deltagarna anser att Finland ska satsa på bistånd till de länder som de asylsökande kommer från och passerar, för att få bukt med orsakerna till flykten. Många vill också utveckla kvotflyktingsystemet som ett sätt att hjälpa de mest utsatta. Också tidiga integrationsåtgärder engagerar – många hade åsikter och idéer om hur integrationen ska kunna påbörjas redan då de asylsökande anländer till förläggningarna, för att undvika sysslolöshet och frustration.
Annars är det många av deltagarna i enkäten som intar en ganska kritisk hållning: en majoritet anser att de asylsökande ökar kriminaliteten och hotet om terrordåd, att Finland bör skärpa kriterierna för dem som kommer från länder som anses trygga, att asylsökande som får uppehållstillstånd inte ska ha rätt till samma sociala grundtrygghet som finländarna, att de som fått avslag ska skickas hem och att kyrkor, organisationer och enskilda inte borde skydda dem som blivit papperslösa.
Inrikesminister Paula Risikko, som kommenterade resultaten då de presenterades i går, är inte förvånad.
– Resultaten stöder den uppfattning jag själv fått genom medborgarrespons och olika rapporter. Det behövs mer fakta som underlag för diskussioner. Vi ska också satsa på integration i ett tidigt skede. Då asylprocesserna visat sig dra ut på tiden är det särskilt viktigt, säger Risikko. Hur ska man undvika att debatten blir polariserad och vilket ansvar har beslutsfattarna för det? – Var och en kan påverka diskussionen i sitt eget jobb och sina kontakter, det gäller förstås också politikerna. Riksdagen har en stor roll och hur man diskuterar där – om man vill kan man för en saklig diskussion, säger Risikko, och dammar av begreppet ”tolkun ihmiset”, de sansade människorna, som också presidenten tidigare lyft upp.
Alla de som inte sällar sig till någon ytterlighetsåsikt i asylfrågan alltså, utan befinner sig någonstans i mitten.
– Diskussionen blir ofta hetsig i de här frågorna, och det kan i sin tur leda också till våld. Hur ska vi skapa möjligheter för alla att delta i diskussionen? Vi måste ge utrymme för allas reflektioner, säger Risikko. Är det möjligt att den förda asylpolitiken i sig kan bidra till att öka motsättningarna och hoten mot den inre säkerheten? – Svårt att bedöma. Utgångspunkten är att de som är i nöd får hjälp, men vi måste också ta hänsyn till samhällets kapacitet och bärkraft. Men vi håller förstås fast vi vad vi förbundit oss till i internationella avtal. Regeringen har skurit i biståndet och flyktingkvoten, men medborgarna tycker att det är här vi borde satsa – borde biståndet och flyktingkvoten höjas igen? – Då läget lugnat sig efter det stora antalet asylsökande som anlände 2015 kommer vi säkert att omvärdera flyktingkvoten. Jag instämmer också i tanken att vi ska satsa på hjälp i de områden där problemen finns. Men just nu är det ett faktum att en stor del av krafterna går åt till att ta hand om situationen för dem som redan finns här.
Samhället måste också vara berett på alla eventualiteter, säger Risikko.
– Det som hänt oss – det stora antalet asylsökande som kommit till Finland – har satt vårt trygga samhälle i gungning. Vi vet aldrig vad framtiden för med sig och vad som händer ute i världen, men jag hoppas att vi är bättre förberedda nu, att vi lärt oss någonting.