Sannfinländarna, brådska och Åland blir en svår mix

– De svenskspråkiga utsätts för dubbelt demokratiunderskott, säger Anne Suominen om sin pamflett Regeringen Sipilä och svenskan, utgiven av Agenda.

Anne Suominen, tidigare politikjournalist som jobbat vid HBL och Yle, synar bland annat landskapsoch vårdreformen i pamfletten som publicerades på tisdagen.

– I stora enheter blir minoriteters inflytande proportionellt sett ännu mindre – vi är utsatta för ett dubbelt demokratunderskott, säger Suominen.

De så kallade påverkansnämnderna, som i landskapen ska ge råd om vilka tjänster landskapets språkliga minoritet har behov av, motsvarar inte verkliga nämnder, poängterar hon.

– I praktiken har det ingen officiell makt. I värsta fall blir en klubb där man sitter och är orolig och gör skrivelser som inte har någon större effekt, säger Suominen.

”Attityden är passiv”

Agenda-rapporten tar också upp frågor som förbättras, till exempel rättigheten att använda svenska också i enspråkiga landskap via tolk.

– De lagstadgade språkliga rättigheterna har egentligen inte försämrats utan förbättrats en aning. Försämringen finns i hur administrationen byggs i praktiken, och i attityden. Då menar jag inte aggressiv attityd, utan att attityden är så passiv, säger språkrättsråd Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet då hon kommenterar rapporten.

Sannfinländarnas roll i regeringen syns i kravet på experiment med frivillig skolsvenska, och i det faktum att Ålands så kallade klumpsumma aldrig höjdes i årets budget, trots att Juha Sipilä förordat det under ett besök på Åland.

Brådska, oförståelse

Anmärkningsvärt i pamfletten är att det på flera ställen hänvisas till tidsbrist i lagberedningen. Det gäller bland annat tingsrättsreformen, där antalet tingsnotarier som kan utföra domstolspraktik på svenska blir färre.

Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, påminner om att centralisering och reformer inte är den sittande regeringens påfund. Men två saker är annorlunda nu:

– Det ena är att man är väldigt okänslig för att göra undantag, säger Sandberg.

– Det andra är att kommunerna tidigare varit en grundenhet. Nu flyttas en stor del av pengarna och makten till landskap.

Professor Jan Sundberg från Helsingfors universitet säger att Finlands konstruktion som enhetsstat, där svenskan inte har territorier, bygger på att det i stället finns en institutionell svensk kulturautonomi. Den har stöttats av minoritetspolitik kännetecknande för liberala demokratier.

– Men med olika politiska finter håller man nu på att tumma på garantierna för minoriteter. Då blir vi en majoritetsdemokrati, det som en gång i tiden kallades majoritetstyranni, utan att ens ändra på grundlagar, säger Sundberg.