Varför använder inte byggindustrin material som andas?

Jag gick på 1960-talet i Sirkkala folkskola i Åbo. De två första klasserna gick vi i de gamla omoderna trähusen. Där fanns ingen ventilation, men lagom många fönster öppnades alltid till rasterna.

Trean och fyran gick vi i skolans nya, moderna byggnad, och det var fint – inte bara det att vi på fyran var högsta hönsen, utan för att byggnaden med två klassrum, gympasal, matsal, slöjdsal och lärarrum var så fin.

I dag ska det fina moderna huset rivas på grund av fukt och mögel. De gamla träbyggnaderna står däremot kvar och mår förhållandevis bra.

Vi alla som bott i frontmannahus, som ju i många fall är byggda med en ram av vanligen två gånger sex tums battingar, och med sågspån som isolering, har bott i friska hus utan mögel, såvida inte någon från 1960-talet och framåt lagt in fuktspärrar av plast.

Alla som har haft med sågspån och tidningspapper, poröst träförädlingsmaterial, att göra, vet, att de ”andas”, det vill säga transporterar fukt igenom sig.

Vad jag inte kan begripa är att dessa självklarheter inte tillämpats i byggindustrin.

Det är allom bekant att fukt rör sig från värme mot kyla, och att den kondenseras där den stoppas, till exempel på fönsterrutor.

Varför använder man då inte byggmaterial som andas? Såsom många egnahemsbyggare, som står för notan själva, gör. Genom att i strukturerna och som isolering använda material som transporterar fukt. Sågspån, hyvelspån eller ekoull, det vill säga återvunnet tidningspapper, i lösvikt eller i behändiga mattor av olika tjocklek. Med tjärpapper eller kraftpapper som dammspärr.

Jag minns hur man på 1960och 1970-talen i tv gjorde reklam för mineralull genom att visa en 100 millimeters matta på vars ena sida ett glatt ansikte smilade upp sig och den andra sidan en gasbrännare brassade på mot ullen.

Brandsäkerhet är ett argument. Men varför man ännu, efter årtionden av dyra och ofta misslyckade reparationer, envisas med mineralullen är för mig en gåta. Brandsäkerhet kan ju, som en del gjort, främjas till exempel genom att som innersta lager in mot

Varför använder man inte byggmaterial som andas?

rummet ha en rejäl gipsskiva. Den brinner inte, men andas relativt bra.

Jag har en gissning: bland annat den åboländska mineralullsindustrin och den vackra tanken på återvunnet glas torde ha sitt finger med i spelet. Det handlar om folks jobb, helt enkelt, och, som man tror, hållbara lösningar. Ingen vill något illa, knappast ens de firmor som tjänat bra på att kommuner beställt rivningar och reparationer – på skattebetalarnas bekostnad.

Såvitt jag begriper transporterar även betong fukt. Åtminstone sugs ju fukt ur marken upp i betongfundament.

Jag riktar en fråga till Finlands ingenjörer: vore det inte idé att låta fukten röra sig friare i strukturerna så den inte kondenseras någonstans. Även betong och tegel tycks klara av det – åtminstone i vår källare gjuten 1956, mögelfri med naturlig tyngdlagsventilation.