Varför jobbar kvinnor alltmer deltid?

● Det skapades cirka 15 000 nya anställningsförhållanden under 2016. Inte så pjåkigt kan man tycka. Mycket bättre än inga alls. Men samtidigt också långt från de hundratusentals jobb som skulle behövas för att lyfta vår sysselsättning mot de övriga nordiska ländernas nivåer. Och långt från de 110 000 som behövs för att vår regering skall uppnå sina målsättningar.

Men riktningen är den rätta. Arbetslösheten har sjunkit från 9,4 till 8,7 procent och sysselsättningen har förbättrats. Risken att bli arbetslös har minskat, vilket har bidragit till att öka vår iver att konsumera.

● Men, när man benar litet mera i statistiken framkommer det att det nettomässigt enbart skapades nya deltidsarbetsplatser i Finland i fjol. Naturligtvis föddes det och skapades massor med heltidsjobb också, men när man aggregerar ihop hela året och jämför med 2015 har en omfördelning av arbetstillfällena ägt rum.

Nu ser situationen ut att ha vänt och det är de kvinnodominerade branscherna som har det svårt, delvis som en följd av nedskärningar som görs inom den offentliga sektorn.

Männens sysselsättning har överlag förbättrats medan kvinnornas arbetsmarknadssituation försvagats. 19 000 färre kvinnor jobbade heltid under 2016 jämfört med 2015, medan 14 000 fler kvinnor jobbade deltid. För männen har både heltids- och deltidssysselsättningen ökat. Allt detta gäller löntagare och exkluderar egenföretagare.

En förklaring hittar vi i att undervisningssektorn har haft ett jobbigt år med många tunga uppsägningar. Det här har påverkat kvinnornas sysselsättning negativt. Handelns öppethållningstider har avreglerats vilket bidragit till att många nya arbetstillfällen skapats, en del av dessa är deltidsarbeten.

Många mansdominerade branscher har fått ett lyft. Byggandet, men också många sakkunnigbranscher har återhämtat sig. Åren efter finanskrisen var på många sätt männens krisår. Högproduktiva jobb inom teknologi och industri försvann medan servicesektorn och den offentliga sektorn klarade av att upprätthålla en högre sysselsättning. Men nu ser situationen ut att ha vänt och det är de kvinnodominerade branscherna som har det svårt, delvis som en följd av nedskärningar som görs inom den offentliga sektorn.

Mera deltidsarbete är i sig inget att vara rädd för. Det kan innebära mera flexibilitet för barnfamiljer och arbetsgivare. Men i Finlands fall ser vi att den ofrivilliga deltidssysselsättningen stigit till rekordnivåer, främst bland kvinnor, men också bland män. Av kvinnorna skulle 4,3 procent vilja jobba mera om tillfälle erbjöds. Männens motsvarande siffra är litet under 3 procent.

● Arbetsmarknaden har vänt uppåt och nya jobb har skapats. Men vi har stora utmaningar framför oss. Om vi fortsätter i den här takten uppnås regeringens sysselsättningsmål om cirka sju år, och den samhällsekonomiska effekten kommer att bli mindre än beräknat ifall deltidsanställningarna fortsätter att dominera. Det som är klart är att det här inte räcker. Det räcker inte för de offentliga finanserna, men det räcker inte heller för alla dem som skulle vilja jobba, men som inte hittar jobb. Tyvärr. Mera reformer behövs.