Experiment hinner inte till skolstart

Försök med frivillig skolsvenska försenas

Experimentet med regional frivillig undervisning i svenska skjuts troligen upp. Projektet hinner inte starta i augusti då grundskolorna inleder sina läsår. En orsak är att att experimentet måste grundlagsprövas.

– Experimentet är inte alls oproblematiskt, för vi vill trygga de språkliga rättigheterna, säger undervisningsminister Sanni Grahn Laasonen till HBL.

De regionala försöken med frivillig skolsvenska kommer sannolikt inte att kunna inledas vid skolstart i augusti, skriver Lännen Media. Undervisningsminister Sanni Grahn Laasonen säger att frågan är så på hälft av grundlagsskäl, att man ännu ”söker en modell för hur det alls kan förverkligas”.

Beredningen på Undervisningsministeriet står stilla – för regeringen har ännu inte gett sina riktlinjer om vad omfattningen på experimentet med att frångå obligatorisk skolsvenska kan bli.

Sannfinländarna har tidigare krävt att försöket ska bli mer omfattande än bara några kommuner.

Samtidigt kan tjänstemännen inte gå vidare med sin bedömning av grundlagsenligheten, eftersom omfattningen av försöket kan påverka den.

I sista hand kommer riksdagens grundlagsutskott att avgöra om försöket följer grundlagen. Så länge det är osäkert kan ministeriet inte utlysa möjligheten för kommunerna att delta. Bara ansökningsprocessen kan ta ett par månader. Enligt Lännen Media blir tiden för kort för att starta i år, och då skjuts försöket fram till 2018.

– Vi ska diskutera det på nästa möte i den ansvariga ministergruppen, och det går framåt i den takt det är möjligt. Det är knepigt av grundlagsskäl, inte alls oproblematiskt, för vi vill trygga de språkliga rättigheterna. Vi har diskuterat med både Justitieministeriet och JK för att få en grundlagsbedömning, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen till HBL.

Den politiska tvisten om hur omfattande försöket ska bli har samtidigt skjutit upp möjligheten att göra en förhandsbedömning av om experimentet följer grundlagen.

– Grundlagsfrågan är att experimentet måste begränsas så att det inte påverkar det svenska språkets ställning, de språkliga rättigheterna och servicen. Det begränsar omfattningen på försöket. En annan grundlagsfråga är jämlika möjligheter för eleverna – hur går det med dem som inte väljer svenska. Att inte ha läst svenska kan bli ett problem senare i studierna och då man söker sig till vissa tjänster.

Grahn-Laasonen kommenterar inte tidtabellen, men bekräftar att arbetet ännu är på hälft. Om Sannfinländarna kräver att försöket ska utvidgas, är det möjligt att genomföra? – Vi är ännu inte i den diskussionen. Nu försöker vi hitta en modell som över huvud taget är möjlig att genomföra och det arbetet är ännu inte avslutat. Jag är orolig främst för eleverna lika möjligheter, säger Grahn-Laasonen. Är det möjligt att det inte går att genomföra alls? – Jag spekulerar inte i det, utan det handlar mer om hur regeringens skrivning alls kan förverkligas, och den kläm som godkändes i riksdagen, säger Grahn-Laasonen och hänvisar till den kläm som förra riksdagen godkände i samband med omröstningen om ett medborgarinitiativ om frivillig svenska. Riksdagen förutsatte att möjligheten att göra regionala experiment ska utredas..

– Själv tycker jag det är pinsamt och tråkigt med en diskussion om ”tvångssvenska”. Man talar ju inte på samma sätt om ”tvångsmatematik”. Jag vill försvara mångfald i språkkunskaperna och ett sätt att höja motivationen skulle vara att tidigarelägga språkundervisningen, säger ministern och hänvisar till det andra språkförsök regeringen backat.

Populärt med tidigare språk

Experimentet med att tidigarelägga undervisningen i främmande språk till första klass eller småbarnspedagogiken har väckt stort intresse, och en fjärdedel av alla finländska kommuner är nu med på ett hörn, antingen med en skola eller flera.

Sammanlagt har 96 olika försök, varav sju är vid svenskspråkiga undervisningsenheter, fått finansiering på totalt 4 miljoner euro. De flesta inriktar sig på främmande språk, men bland projekten finns också sådana som involverar de inhemska språken, både svenska i finska skolor och tvärtom. Vörå har beviljats stöd för ett projekt med tidig finska och Kimitoön beviljades stöd för projektet ”över språkgränserna på ön”.

Pengar har beviljats också för projekt i Hangö, Ingå, Nykarleby, Pargas, Raseborg, Grankulla, den svenska bildningsenheten i Esbo och vid några finskspråkiga skolor i Helsingfors och Vanda.

Själv tycker jag det är pinsamt och tråkigt med en diskussion om ’tvångssvenska’. Man talar ju inte på samma sätt om ’tvångsmatematik’. Jag vill försvara mångfald i språkkunskaperna. Sanni Grahn-Laasonen Undervisningsminister