Ungt vallöfte håller inte
Kommunalvalet Under en tredjedel av alla unga väljare valde att rösta i förra kommunalvalet. I opinionsmätningarna lovar ungdomarna dyka upp på valdagen – men mycket tyder på att många trots allt låter bli. Unga som låter bli att rösta börjar inte heller
Intresset för kommunalvalet bland unga är högre än väntat – men trots detta kan valdeltagandet bli lågt. Många unga som säger sig rösta röstar nämligen inte när det kommer till skott.
I förra kommunalvalet valde färre än en tredjedel av unga under 25 år att rösta. I hela landet var valdeltagandet 58,3 procent – inte någon höjdarsiffra det heller. Också i år finns det skäl att vara orolig.
– Det ser inte lovande ut för valdeltagandet överlag – och de ungas intresse för valet brukar spegla den allmänna opinionen, säger Hanna Wass, akademiforskare vid Helsingfors universitet.
Men hur kommer det sig att ungdomar inte bryr sig om kommunalvalet? Det handlar ju om deras vardag, om skolor, idrott, fritidsaktiviteter.
– För att det är kommunalvalet, suckar Abdirisak Mohamud, 17.
Han går i Helsinge gymnasium i Vanda, den kommun där valdeltagandet var allra lägst i förra kommunalvalet: 51 procent.
Bara ordet, kommunalvalet, låter byråkratiskt och tråkigt. Och kandidaterna själva gör inte det precis lättare. Mohamud berättar att han nyss varit på skolans valdebatt, där en enkel fråga kunde få ett femminuters politikersvar.
Klasskamraten Patrik Lindeberg tycker det är svårt att veta vilka frågor politikerna vill jobba för. De borde bli bättre på att kommunicera sitt budskap i stället för att häva ur sig fantasilösa floskler, menar han.
– Överallt på stan ser man långa listor på kandidater med namn och bild, men det är svårt att veta vilka frågor de vill driva.
Tomas Ranta pekar på en valreklam som fått nytt liv som pappersflygplan.
– ”Vantaalainen sinun puolellasi”, ”Paremman meiningin ystävä”. Det betyder ju ingenting.
Bakgrund och familj påverkar
Att unga inte röstar är inget nytt fenomen, men oroväckande är att valdeltagandet inte längre verkar stiga med åldern. Unga som låter bli att rösta gör inte heller det som vuxna.
Hanna Wass säger att väljarbeteendet är något man lär sig av sina föräldrar. Hon hänvisar till en ny undersökning Wass gjort tillsammans med Hannu Lahtinen och Jani Eerola enligt vilken 20 procent av en människas valdeltagande förklaras med familjebakgrund. Intresset för politik och val påverkas både av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och av deras politiska intresse.
– Sättet på vilket man inom familjen talar om politik är viktigt för hur ungdomar upplever sin roll i samhället, säger Wass.
Wass påminner ändå om att det inte går att dra alla ungdomar över en kam. Samma faktorer som påverkar valdeltagandet överlag syns också bland unga. Högt utbildade unga röstar flitigare än lågutbildade.
Forskning visar att det finns ett samband mellan inkomster, politiskt deltagande och representation. De välbärgades överrepresentation bland väljarna leder lätt till en politik som gynnar dem på de mindre bemedlades bekostnad, vilket i sin tur leder till att motivationen att rösta och delta minskar ytterligare bland de marginaliserade.
– Därför har skolan en viktig roll i
att balansera ut sådana faktorer. Ett alternativ är också att sänka röståldern till 16, då man kunde göra valdeltagandet till en mer integrerad del av samhällsläran, säger Wass.
Wass varnar för att ord vi brukar använda om människor som inte röstar, såsom ”soffliggare” eller ”valskolkare”, är kontraproduktiva.
– Vi har ett väldigt moraliserande, ofta rent ut sagt obehagligt sätt att tala om hur man borde rösta. Allt ansvar läggs på individen själv utan att man inser strukturerna som leder till att valdeltagandet blir lågt bland vissa grupper. Det tjänar ingenting till att skuldbelägga människor som låter bli att rösta, säger Wass.
Ett problem är enligt Wass att det i Finland finns ett väldigt teknokratiskt sätt att tala om politik där man har svårt att tala om värderingar.
– Just nu har vi en väldigt intressant situation mellan regeringen och oppositionen där vi står inför djupt ideologiska vägval. Var går gränsen mellan individens och samhällets ansvar? Det är frågor som egentligen borde tilltala alla.
Färre unga kandidater
Det är inte bara få unga som vill rösta, allt färre unga väljer att ställa upp i val. I år är färre än var tionde kandidat är under 29 år.
Det är en av orsakerna till att Tekla Kosonen (De gröna), 18, ställde upp.
– Jag ville att unga ska ha möjlighet att rösta på någon i sin egen ålder.
Kosonen har samlats med en rad andra unga kandidater i Hagnäs för att förtidsrösta tillsammans. Hon själv blev politiskt aktiv redan i tidiga tonåren, och i hennes familj ses det som en medborgerlig plikt att rösta. Men Kosonen är väl medveten att det finns många ungdomar som inte upplever det så.
– Många unga har en massa åsikter om saker och ting, men de kopplar kanske inte de här åsikterna till politik.
Samuel Jokela (SDP), 20, tycker att man borde satsa på att utveckla nya, mer diskuterande former av demokrati, särskilt på kommunal nivå.
– Under de senaste åren har många unga hittat nya former av politiskt deltagande, som är mer direkta och mer projektbaserade än traditionella former. Tahdon 2013-kampanjen är ett bra exempel på det här, säger Jokela.
De unga politikerna som samlats i Hagnäs är också eniga om att röståldern borde sänkas.
– Om man är tillräckligt gammal för att jobba och för att betala skatt ska man också att ha rätt att rösta, säger Juho Heikkilä (De gröna), 18.
Två tredjedelar lovar rösta
Även om förra valets siffror ser dystra ut finns det hopp: två tredjedelar av unga under trettio år uppger att de har planer på att rösta i kommunalvalet. Det visar en färsk opinionsmätning som Statens ungdomsråd låtit göra, där tusen människor i åldern 18–29 intervjuades.
De dåliga nyheterna är emellertid att opinionsmätningar, särskilt sådana som mäter ungdomar, inte är värst bra mätare på hur det kommer att gå i verkligheten.
– I synnerhet unga brukar säga att de tänker rösta eftersom de upplever att de förväntas säga det, men stannar hemma när det kommer till kritan. Bland unga är också nåbarheten en stor påverkande faktor – och de som går med på att svara på opinionsmätningar tenderar vara sådana som röstar, säger Hanna Wass.