Förhöjt terrorhot gäller i Finland
I Finland råder alltjämt en förhöjd risk för terrordåd, bland annat från återvändande jihadisters håll, bedömer Skyddspolisen. Bland dem som åkt från Finland till krigszonen i Syrien och Irak har dödligheten varit hög: omkring var fjärde har dödats i stri
Hotbilden mot Finland är oförändrad och kommer främst från enskilda, radikaliserade individers håll, bedömer Skyddspolisen.
Samtidigt har strömmen av jihadister som reser från Finland till konfliktområdena i Syrien och Irak avstannat.
Hotbilden om våldsdåd som utförs av enskilda radikala islamister har ökat i Finland och Europa, enligt Skyddspolisen, som på onsdagen presenterade sin årsbok för 2016. Det här betyder ändå inte att Skypo höjer sin riskbedömning för Finlands del. Hotbilden legat på samma nivå sedan hösten 2015.
Enligt Skypo är Finland inte ett primärt mål för terrorister, men samtidigt är Finland inte heller någon isolerad ö när man ser på utvecklingen i Europa.
– Finland i sig är inte en måltavla för något specifikt terrornätverk. Det förhöjda hotet handlar om risken för att enskilda, radikaliserade individer begår terrordåd, inspirerade av en våldsam organisation eller ideologi, säger Verna Leinonen, kommunikationsexpert på Skypo.
En av fyra dödas
En komponent i den fortsatt förhöjda hotbilden är personer som återvänder från Syrien och Irak, där de krigat för terrornätverket Islamiska staten (IS) som för snart tre år sedan utropade ett kalifat i Mellanöstern. Skypo räknar med att sammanlagt ungefär 80 personer rest i väg från Finland till konfliktområdet, en del för att slåss under IS svarta fana. Bland dem har dödligheten varit mycket hög.
Eftersom identiteten på dödade ISsoldater är svår att fastställa finns inga exakta siffror, men Skypo räknar med att omkring 20 av dem som avrest från Finland till krigszonen har dödats i strider. Det ger en dödlighet på 25 procent.
Ungefär lika många, cirka 20 personer, har återvänt till Finland från krigsområdet.
– Återvändande jihadister är en del av hotbilden – ett fåtal radikaliserade människor som är anhängare av en radikal islamistisk ideologi och kan ha kopplingar till terrornätverk. Skyddspolisen följer situationen, säger Leinonen.
Antalet personer som berördes av olika slags terrorismbekämpande åtgärder ökade enligt Skypo i fjol.
Det verkar som om en individ med kunskaper i finska haft någon form av befälsställning inom IS. Det har inneburit att det nu finns mer IS-material på finska. Teemu Tammikko terrorismforskare vid Utrikespolitiska institutet
IS reträtt stoppar strömmen
Teemu Tammikko, terrorismforskare vid Utrikespolitiska institutet, ser ändå tecken på att tidvattnet håller på att vända. IS verkar ha förlorat sitt momentum i Mellanöstern och pressas nu tillbaka på flera fronter. I Irak kopplar regimstyrkor greppet, uppbackade av den USAledda alliansen.
– Kalifatets boom är förbi. Det här märks också i de finländska siffrorna. På ett år har antalet som rest från Finland till jihadistområdet i praktiken inte ökat alls. Det tyder på att situationen är under kontroll, säger Tammikko.
Han påpekar att många av dem som reste från Finland till konfliktområdet gjorde det alldeles i början av Syrienkriget.
– Då fanns det många olika bevekelsegrunder: en del åkte av humanitära skäl, andra ville ansluta sig till den opposition som kämpade mot president Bashar al-Assad. De flesta av dem återvände väldigt snabbt. Just nu har vi varken folk som ger sig av eller folk som återvänder.
Han tror att de som fortfarande är kvar i IS led – och hittills överlevt – kommer att stanna så länge strider na pågår som intensivast. Följande fas börjar enligt Tammikko när IS trängs ut från de landområden de erövrat och kalifatets statsprojekt går under.
– Då står de överlevande jihadisterna inför ett vägskäl. De som väljer att återvända hem kan börja med rekryteringsverksamhet eller finansiellt stöd till terrorgrupper, om de fortfarande stöder jihadistprojektet. Forskning visar ändå att det överlägset vanligaste valet är att personer som återvänt helt enkelt överger jihadistideologin.
– Bland annat intervjuar polisen dem som återvänder och undersöker om det finns några bevis för att de skulle ha begått något brott. Om inte följer myndigheterna med situationen och försöker återintegrera dem som återvänt i samhället.
Propaganda på finska
Enligt myndigheterna pågår det ingen systematisk rekrytering till internationella terrornätverk i Finland. Ett relativt nytt fenomen har ändå dykt upp, huvudsakligen på sociala medier: ISpropaganda på finska.
– Det verkar som om en individ med kunskaper i finska haft någon form av befälsställning inom IS. Det har inneburit att det nu finns mer ISmaterial på finska, men det är svårt att säga om det får någon betydelse, säger Tammikko.